S tappade flest röster där arbetslösheten är högst

”En eftertänksamhet och kanske ett visst vemod.”

Så beskriver Peter Waara (S), kommunalråd i Haparanda, stämningen hos kommunens socialdemokrater två dagar efter valnatten.

Förra valet röstade drygt hälften av kommuninvånarna på partiet som tidigare dominerat norrländsk politik.

Årets siffra: 37,3 procent.

På själva valnatten steg jublet på Socialdemokraternas valvaka i södra Stockholm.

Partiets valresultat hade då stabiliserats kring 28 procent. Bättre än väntat, men ändå ett historiskt dåligt val, och nästan tre procentenheter sämre än 2014.

Med facit i hand har partiet tappat riksdagsväljare i nästan alla av landets 290 kommuner, men hur mycket skiljer sig stort.

Den ojämlikheten som kom till via arbetslinjens reformer, den består så långt fram som vi har data

I flera Norrlandskommuner förlorade partiet runt 10 procentenheter, allra störst är raset i Sollefteå där 18 procent av väljarna valt att lämna Socialdemokraterna.

I kommunerna runt Stockholm är bilden en annan. I huvudstaden ökade S med två procentenheter och i klassiskt blåa Danderyd med 1 procentenhet.

Förändringarna kan givetvis ha lokala förklaringar – i Sollefteå har nedläggningen av BB sannolikt gett stort utslag i valurnorna.

Och i Stockholm har Alliansen fått kritik för hanteringen av Nya Karolinska Sjukhuset.

Men det går att se trender.

Det finns en tydlig koppling mellan arbetslöshet och Socialdemokraternas valresultat, visar Arbetets jämförelse av de lokala riksdagssiffrorna och arbetslösheten i respektive kommun.

Riksdagsvalet 2018

Ju högre arbetslösheten är, desto större är sannolikheten att Socialdemokraternas väljarförlust är stor.

Samma koppling går att göra till de så kallade ohälsotalen, alltså hur många sjukdagar som tagits ut i snitt under senaste året.

Ju högre ohälsotal, desto större tapp för Socialdemokraterna.

Peter Waara, som också är professor i sociologi, känner igen bilden i sitt Haparanda.

Kommunen har en arbetslöshet på 15 procent och ett ohälsotal som ligger 60 procent över rikssnittet.

Samtidigt som S rasade stort ökade Sverigedemokraterna med 11 procentenheter när kommuninvånarna röstade i riksdagsvalet.

– Jag tror det hänger samman med känslan av utanförskap och inte så mycket med främlingsfientlighet, även om det säkert finns med som en del. Jag uppfattar att vårt parti har misslyckats i småorterna, orterna utanför storstadsregionerna och regioncentrum, säger han.

S-riksdagsledamoten Ida Karkiainen muntrar upp Haparandasossar på en i övrigt inte så munter valvaka. Foto: Eva Spiik/Haparandabladet

Peter Waara menar att det blir enkelt för SD att ta poäng på exempelvis sänkta diesel- och bensinskatter när människor upplever att grundläggande service försvinner.

De myndighetsflyttar som aviserats av nuvarande regering menar han är för lite och för sent.

– Vi har en åderlåtning av svensk landsbygd. Det här skapar en bitterhet och en frustration.

I många av kommunerna där Socialdemokraterna förlorat väljare gick SD, kanske inte helt överraskande, framåt.

Men kopplingen till arbetslösheten är emellertid inte lika stark som hos Socialdemokraterna.

Men Torsten Persson, professor i nationalekonomi, har med sina kollegor undersökt orsakerna till SD:s framgångar i tidigare val.

I studien beskriver forskarna hur Alliansens arbetsmarknadsreformer ökade gapet i inkomster mellan grupperna outsiders och insiders, alltså personer utan respektive med fast förankring på arbetsmarknaden.

Man tittade också på hur finanskrisen gjorde villkoren osäkrare för dem som kallas outsiders.

Forskarna menar att dessa förändringar, på individnivå, förklarar SD:s framgångar bättre än större eller mindre invandring på orten där personerna bor.

Just nu är det högkonjunktur vilket gjort att arbetslösheten minskat i många kommuner. Trots det går SD framåt över hela Sverige.

Enligt Torsten Persson har osäkerheten på arbetsmarknaden visserligen minskat en del sedan den period forskarna tittade på.

Jag tror det hänger samman med känslan av utanförskap och inte så mycket med främlingsfientlighet

– Å andra sidan är det ju fullt möjligt att ha högkonjunktur och ojämlikhet mellan insiders och outsiders samtidigt.

Torsten Persson betonar att ojämlikheten, trots högkonjunktur och låg arbetslöshet, inte har minskat sedan 2014. I alla fall inte enligt de senaste siffrorna från 2016.

– Den ojämlikheten som kom till via arbetslinjens reformer, den består så långt fram som vi har data.

– Men det är klart att vi inte gör anspråk på att förklara hela förändringen i Sverigedemokraternas uppgång. Dessutom tycker jag i bland att debatten är lite naiv när man säger att det antingen är invandringen eller ekonomin. Det kan mycket väl vara både och.

Att arbetslösheten i respektive kommun visar sig ha ett samband med om invånarna röstade på S eller SD överraskar inte Torsten Persson.

– Nej det är inte oväntat. Man skulle kunna tro att det är samma kommuner som vi pekar på där folk tidigare varit insiders och drabbats hårt.

Här tappade Socialdemokraterna mest i riksdagsvalet

• Socialdemokraternas valresultat i de 10 kommuner där de tappat flest röster jämfört med valet 2014.

• För varje kommun anges arbetslöshet (16-64 år) i procent samt ohälsotal, dvs genomsnittligt antal sjukdagar per år.

Källor: Valmyndigheten, SCB/RAMS, Försäkringskassan. Karta: Eva Vaihinen. Arbetslöshetstalet vi använt är antal personer 16-64 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, delat med antal i arbetskraften i samma ålder från mars månad i år. Ohälsotalet är från år 2017.