Politisk enighet om krav på handskakning
Arbetsgivare borde kunna kräva att anställda skakar hand med både män och kvinnor. Det har partiledarna för M, S, KD och MP slagit fast under valrörelsens sista vecka.
Ett tolkföretag avbröt en anställningsintervju med en kvinna när hon av religiösa skäl inte ville skaka hand med en manlig chef.
Diskriminering, ansåg Arbetsdomstolen som dömde företaget till att betala 40 000 kronor i ersättning till kvinnan.
I mitten av augusti föll domen i Arbetsdomstolen (AD), som Arbetet tidigare berättat om.
Domen har blivit mycket uppmärksammad, inte minst på sociala medier. Nu ger sig även politikerna in i diskussionen.
Då Moderaterna presenterade sitt integrationspolitiska förslag i måndags lyftes rättsfallet som ett exempel på att diskrimineringslagen borde ses över.
Men fler partier än Moderaterna anser att arbetsgivare ska kunna neka en person anställning om personen inte vill skaka hand med båda könen.
– Ja, det är en fråga om respekt och värderingar, sa statsminister Stefan Löfven (S) i en utfrågning i TV4 i veckan.
Både Gustav Fridolin (MP) och Ebba Busch Thor (KD) höll med.
Men att bara ändra i diskrimineringslagen är inte helt lätt.
Sverige är bundet av en rad internationella konventioner som är tänkta att skydda de mänskliga fri- och rättigheterna, bland annat religionsfriheten.
En av dem är den så kallade Europakonventionen som Sverige ratificerade 1952 och som sedan 1994 är svensk lag.
I den uppmärksammade domen kommer Arbetsdomstolen fram till att kvinnans vägran att ta män i hand ”får anses ha en sådan nära och direkt koppling till en religiös trosuppfattning att det är fråga om en sådan religiös manifestation som skyddas av artikel 9 Europakonventionen”.
Enligt Ellinor Gudmundsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd, är det sannolikt inte helt enkelt att lagstifta om att en Arbetsgivare ska kunna kräva att en arbetstagare tar alla i hand.
– Jag är inte säker på att det finns några tydliga svar. Sverige är ju bundet av olika internationella åtaganden och Europakonventionen gäller dessutom som lag i Sverige, säger hon.
Ellinor Gudmundsson betonar samtidigt att det finns länder som Frankrike och Turkiet som, trots att de varit bundna av Europakonventionen, förbjudit religiösa symboler som slöjor i offentliga miljöer, exempelvis på universitet.
– Europadomstolen har ju prövat sådana mål och så vitt jag har förstått kommit fram till att man kan ha sådana förbud, säger hon.