Lärare

Valet 2014 kallas Pisa-valet. Den svenska skolans dåliga resultat i Pisamätningarna fick partierna att tävla om vem som skulle satsa mest på lärarna. Och under den gångna mandatperioden har lärarna fått större lönelyft än andra grupper, delvis med hjälp av statliga extramiljarder.

I vintras kom tecken på att skolresultaten har vänt uppåt, och det har dämpat krisstämningen i debatten om skolan inför valet. Att lärarna är mitt inne i en avtalsrörelse där medlare har kallats in gör det också känsligt för politikerna att ta upp lärarlönerna i valrörelsen.

Trots det ligger bristen på lärare, och därmed lärarnas villkor, fortsatt högt på den politiska agendan. Liberalerna vill höja lönerna för så kallade huvudlärare med 5 000 kronor i månaden. Partiet har givit flera bud om hur höga löner lärare borde få (80 000 kronor i månaden respektive ”som en riksdagsledamot”, alltså 65 000, är två av buden) och vill satsa fyra statliga miljarder för att höja lönerna. Även Moderaterna vill se höjda lärarlöner.

Högre lärarlöner har politiskt stöd även på kommunal nivå. Hälften av landets ledande skolpolitiker anser att lärarna bör få högre löneökningar än andra de kommande åren, enligt Lärarnas tidning

Lärarnas arbetsbörda ska minskas med hjälp av lärarassistenter, föreslår både Socialdemokraterna och Liberalerna. Assistenterna kan till exempel vara rastvakter på skolgården och provvakter på nationella prov. Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder kronor per år för att anställa 18 000 lärarassistenter, Socialdemokraternas bud är 5 000 lärarassistenter. Moderaterna vill ”minska lärarnas administrativa börda”.

Miljöpartiet vill låta fler lärare vidareutbilda sig med bibehållen lön och vill satsa totalt två miljarder på detta fram till år 2026.

Förskollärare och barnskötare

Vänsterpartiet vill skjuta till drygt tio miljarder kronor till förskolan 2019 – 2021 för att anställa fler och minska barngrupperna. Kristdemokraterna vill också skjuta till mer pengar för att minska barngrupperna, men det ska delvis ske genom att höja den maxtaxa föräldrarna betalar. Socialdemokraterna vill införa nationella riktmärken för barngruppernas storlek, och även höja personaltätheten på fritids.

Poliser

Alla partier anser att Sverige behöver fler poliser. Såväl de tre rödgröna partierna som Alliansen går till val på 10 000 fler polisanställda till år 2024 (inklusive civilanställda) medan Sverigedemokraternas bud är 12 600 fler till år 2025.

Alliansen vill locka fler till yrket genom höjda löner. 3 000 kronor mer i månaden utöver ordinarie lönerevisioner, enligt Moderaternas valmanifest, medan Liberalernas bud är 4 000. Alliansen vill också ge poliserna modernare utrustning och stärka skyddet för poliser och annan blåljuspersonal.

Socialdemokraterna vill starta polisutbildning på två nya orter (Malmö och Borås).

Sverigedemokraterna vill bland annat höja polislönerna, skapa fler karriärvägar för poliser, utöka polisers nödvärnsrätt, skärpa straffen för hot mot poliser och låta poliser bära tjänstevapen utanför tjänsten.

Vänsterpartiet vill göra polisutbildningen till en högskoleutbildning och höja ingångslönerna, utan att precisera hur mycket.

Vårdpersonal

Undersökning efter undersökning visar att sjukvården är den fråga väljarna prioriterar högst.

Socialdemokraterna går till val på 14 000 fler anställda i sjukvården till år 2022. Satsningen ska ge bättre arbetsmiljö och mindre beroende av inhyrd personal. Även Vänsterpartiet vill ge vården ökade resurser.

Sjuksköterskor ska få gå specialistutbildning med lön, föreslår såväl Socialdemokraterna som Allianspartierna (en möjlighet som redan erbjuds i en del landsting).

Alliansens löften om en ”kömiljard” och nationellt samordnad kompetensförsörjning inom vården kan indirekt gynna vårdens anställda.

Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, ser dock problem med riksdagspartiernas löften: Det är landstingen, inte staten, som styr hälso- och sjukvården. Det partierna på riksnivå lovar får inte genomslag automatiskt.

Äldreomsorg

Bland vallöftena märks Socialdemokraternas löfte att minst 90 procent av de anställda ska ha fasta tjänster. Socialdemokraterna vill att alla som utbildar sig till undersköterska eller barnskötare garanteras en fast heltidstjänst.

Vänsterpartiet går till val på ökade resurser för ökad personaltäthet och fortbildning.

Utöver yrkesgrupperna ovan har ytterligare några grupper indirekt nytta av de politiska vindarna.

Officerare bör gynnas av att i princip alla partier vill öka anslagen till försvaret. Vänsterpartiet dock mindre uttalat än övriga. Mest generösa är Allianspartierna som på sikt vill öka försvarsanslaget från 1 till 2 procent av BNP.

Lantbrukare gynnas av en nyvaknad debatt om att Sverige numera är självförsörjande på livsmedel till högst 50 procent. C, M, SD och MP går till val på ökad självförsörjningsgrad. Enskilda motioner och uttalanden från S och L går i samma riktning. Mest konkret är Miljöpartiet, som har satt upp målet 80 procents självförsörjningsgrad och vill anslå 500 miljoner per år till stöd för svenskproducerad mat.