Seg start för utbildnings­plikt för nyanlända

Vid årsskiftet infördes utbildningsplikt för nyanlända. Tanken är att de som behöver ska studera för att få en gymnasieutbildning.

Men få har påbörjat sådana studier, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

I juni bedömde Arbetsförmedlingen att omkring 5 500 personer omfattas av utbildningsplikt.

Men endast 90 av dem har påbörjat studier, enligt Ekot.

– Det står väl klart att vi har varit lite optimistiska i hur snabbt man har kunnat implementera reformen. Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) till Sveriges Radio.

Både Arbetsförmedlingen och kommunerna har ansvar för utbildningsplikten.

Studierna sker främst inom kommunal vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen bedömer vem som omfattas av utbildningsplikt.

Enligt Ylva Johansson behöver kommunerna tid för att ställa om och kunna erbjuda rätt sorts utbildningar.

Samtidigt är inte alla nyanlända som omfattas av plikten redo att börja studera direkt, utan kan behöva olika stödjande insatser först, menar hon.

Lillemor Hult, sakkunnig på Arbetsförmedlingen, är inte särskilt orolig för att så få personer hittills påbörjat sina studier. Hon menar att många kommuner har vår- och höstintagning på utbildningar och därav har många av de nyanlända inte hunnit komma igång med sin utbildning ännu.

Arbetsförmedlingen sätter ett slutdatum för när en person ska ha sökt en utbildning och sedan är det flera delsteg som ska rapporteras in till myndigheten, till exempel när utbildningen har påbörjats. Därför är det i nuläget inte heller många som riskerar att mista sin etableringsersättning på grund av att de inte har börjat studera.
– Alla som omfattas av utbildningsplikt ska formellt söka studier. Men man tar då höjd för kursstart, vad som är rimligt och om personen exempelvis behöver träffa en studie- och yrkesvägledare, säger Lillemor Hult till Arbetet.