Hollande: Ett socialdemokratiskt haveri
Hans socialdemokratiska parti kollapsade och själv kandiderade han inte ens till omval. Nu har den franske ex-presidenten skrivit en bok om vad han lärt sig av sin tid vid makten. Emma Sofia Dedorson tog rygg på François Hollande och försökte få svar på sin fråga: Hur ska socialdemokratin botas?
Fjortonde maj 2017. Det hänger en banderoll på fasaden till Socialistpartiets palatsliknande högkvarter i Paris.
”Merci” står det – ackompanjerat av en bild på François Hollande.
Få journalister väntar på honom här vid på anrika Rue de Solférino – de flesta föredrar att följa Emmanuel Macrons pompösa invigning en bit bort.
Frankrikes socialdemokratiska Parti Socialiste (PS) har precis kollapsat.
Partiets presidentkandidat Benoît Hamon fick bara 6,3 procent av rösterna i den första valomgången i presidentvalet – samma siffra som det grekiska systerpartiet PASOK fick år 2015 efter att ha dominerat sitt lands politiska scen i tre decennier.
PASOK fick sedan ge namn åt den sjuka som hela Västeuropas socialdemokrati tycks drabbas av: Pasokifieringen – när ett socialdemokratiskt parti plötsligt går från politisk dominans till marginalisering, samtidigt som nya politiska alternativ tar över den politiska scenen.
François Hollande hälsar på en blygsam skara fans med röda rosor i händerna. Flera gråter – det hela liknar en begravningsceremoni. Jag lyckas fånga honom i entrén:
Vad kan andra socialdemokratiska partier lära sig av dina fem år vid makten?
– Våga tro på vänstern. Vänstern har kraften att förbättra samhället, säger han.
Vad menar han med det? Har han inte trott på vänstern? Det hinner han inte klargöra för han kliver direkt upp på scenen.
Där talar han om vilket bra skick han lämnat Frankrike i och vilken lysande framtid Socialistpartiet har – tids nog. Publikens applåder studsar mot de ståtliga väggarna.
Det största problemet för Sverige är det högerextrema partiet Sverigedemokraterna. Sverige riskerar att gå samma öde till mötes som flera andra europeiska länder
I dag är högkvarteret på Rue de Solférino sålt till ett stort fastighetsbolag och François Hollande är aktuell med boken Les Leçons du Pouvoir – Maktens lektioner. Kanske finns svaren att finna där?
I kapitlet Slutet på en epok ställer han själv frågorna:
”Är det en följd av klumpighet, dålig ledning eller avsaknad av strategier? Är det maktberoendet som till slut gjort den [socialdemokratin] själlös? Är det ett oundvikligt skifte som socialisterna rent mekaniskt tar konsekvenserna av? Eller är det slutet på en epok[…], på ett politiskt äventyr som avslutas för att det har genomfört sitt verk och nått sitt mål?”
”Ingen vet säkert”, skriver han. Han tror att det är en dålig period orsakad av nya tiders förutsättningar men litar på att social-demokratin ska hämta sig som den gjort så många gånger förr.
Rörelsens transnationella fiasko tycks viktigt för honom – som för att säga att han inte gjort fel, det är socialdemokratin som har smittats av en svår men inte obotlig sjukdom.
Hur ska då socialdemokratin botas menar han? Är verkligen den viktigaste lärdomen: ”Det var inte mitt fel”?
Jag tar rygg på honom under bokturnén.
Han tycks ha all tid i världen nu; småpratar med alla som kommer fram och svarar tålmodigt på journalisters frågor.
Jag läste boken i jakt på råd till de svenska partierna – främst Socialdemokraterna nu under valkampanjen. Men hittar inga konkreta tips.
– Det största problemet för Sverige är det högerextrema partiet Sverigedemokraterna. Sverige riskerar att gå samma öde till mötes som flera andra europeiska länder, säger François Hollande.
Så vilket är ditt råd för att förhindra att SD växer och att de traditionella partierna kollapsar som ditt parti gjorde?
– För det första har ni en väldigt bra statsminister. Jag har träffat Stefan Löfven flera gånger. Han bör varna väljarna för utvecklingen i Ungern och Polen där högerpopulistiska krafter dominerar … fast å andra sidan tog Sverige ett stort ansvar under flyktingkrisen och var tvungna att fatta svåra men ansvarsfulla beslut. Andra europeiska länder måste dela ansvaret.
Men vad kan Löfven lära av dina misstag? Nationella fronten växte under din mandatperiod när PS hade majoritet i nationalförsamlingen. Vad gjorde ni för fel?
– Nationalismen är en global tendens, det handlar om…
Här låter han sig avbrytas av en dam i rullstol som vill få sin bok signerad.
Frankrike drabbades av flera allvarliga terrorattentat under hans mandatperiod. Hollande införde ett undantagstillstånd som ännu rådde då han avgick. De hårda tagen kritiserades – främst av vänstern.
I boken anklagar han landets nuvarande president Macron för att bete sig som en monark: ”Glöm inte att fransmännen högg huvudet av sina kungligheter”, varnar han.
Macron sviker de socialistiska idealen, menar han vidare – ändå var Hollande den som först lät sig förföras av Macrons idéer.
Han headhuntade Macron som rådgivare och sedan ekonomiminister. Och utnämnde Manuel Valls till premiärminister – vars regering sedan förde en politik snarlik Macron-regeringens i dag.
Jag har mycket tid till att tänka framöver. Det ser jag fram emot
Macrons liberala arbetsmarknadsreformer är till exempel bara en fortsättning på Hollande-regeringens reformer. Flera ministrar ur partiets vänsterfalang lämnade Hollande-regeringen i protest.
När Macron sedan bildade partiet En Marche! var stora delar av partiets högerfalang – bland dem Manuel Valls – snabba att lämna det sjunkande socialistskeppet till sitt öde.
Var inte problemet helt enkelt att varken François Hollande eller Socialistpartiet förde en socialdemokratisk politik?
– Det tycker jag vi gjorde, en politik öppen för omvärlden och därför också känslig för globala problem, säger François Hollande.
Hollande föreslår nu en ”individens Socialdemokrati” anpassad till EU och den globala marknaden i ”fredens intresse”.
En politik som inte överger fördelningspolitiken men ”är realistisk”. I stället för medborgarlön som partiets vänsterfalang ville ha så föreslår han till exempel ett medborgar-startkapital: ett förmånligt lån till individen att investera i sitt eget liv efter bästa förmåga.
Fast han ”skissar bara”, säger han vid bokbordet.
– Jag har mycket tid till att tänka framöver. Det ser jag fram emot, säger François Hollande.
Emma Sofia Dedorson är frilansjournalist, bosatt i Paris