Den 30:e november 2001 hade låten Shoreline av Göteborgsbandet Broder Daniel premiär i Sen kväll med Luuk.

Redan då sägs protester ha utbrutit på Avenyn mot att Stockholm stulit Göteborgarnas musik.

Kunde inte låten få ha premiär i ett riktigt TV-program som På spåret, Bingolotto eller Uppdrag Granskning?

Sedan dess har ”Spela Shoreline” ropats från starkölsblöta dansgolv på sunkhak från Ystad till Haparanda.

Sommaren 2014 reste två anonyma göteborgare monumentet ”Spela Shoreline-stenen” i Göteborgs nationalpark Slottsskogen.

Turerna har varit många. Först tog staden ned den. Protester utbröt. Beslut ändrades.

Sedan var den tillbaka permanent trots att verksamhetschefen bestämt påstod att den låg i ett förråd.

Shoreline-stenen.

Och nu befinner den sig alltså på ArkDes, Sveriges internationella centrum för arkitektur och design – i Stockholm.

Att kulturskatter tas från sin hemvist i syfte att visas upp för centralmakten rör inte sällan upp heta känslor.

Arbetet Kultur frågade göteborgarna själva hur det känns att västkustklenoden nu står på ett museum i huvudstaden.

Spela Shoreline-stenen är en del av utställningen Public Luxury som pågår till 13 januari.

Daniel Bernmar kommunalråd (V)

– Det är så klart positivt att vi kan exportera det göteborgska vemodets klenoder till huvudstaden. Sedan får inte kopplingen till Göteborg försvinna! Det är här den egentligen hör hemma.

Johan Wanloo serietecknare

– Jag är hårdrockare. Ju fler spår som försvinner från det där bandet med mobbade diplomatsöner från den här stan desto bättre. Fråga mig igen ifall Mikkey Dee flyttar. Då jävlar …

Adam Cwejman ledarskribent GP

– Stenen hör hemma bland parkflanörerna. Inte i en minimalistisk utställningshall där dess betydelse kan rekontextualiseras av stockholmare.

Ina Lundström journalist

– Eftersom Stockholm är så bjussiga och tar emot så många störiga Göteborgare åt oss (strebers/ fd elevrådsordföranden/ house-Dj:s/ digitala nomader/ karriärister /baristas osv) så är det väl inte mer än rätt att de får något i utbyte!

Björn Sandmark chef Göteborgs Stadsteater

– Ja, som ansvarig tjänsteman för förhandlingen med Republiken Peru om återförandet av Paracas-textilierna utvecklar jag min syn på denna och likartade frågor i min kommande bok i ämnet. Där lanserar jag bl a The Fair Heir Principle”, som i korthet fördjupar ICOMs internationella regler på området. Slutsats vad gäller ”Spela Shoreline-stenen” är att ArkDes omedelbart måste inleda förhandlingar med Göteborgs stad om återförande.

Björn Werner kulturchef GP

– Gör den???

Ann Ighe chefredaktör Ord&Bild

– Stenen är fantastisk och gör sig utmärkt på den här utställningen. Men om museet försöker behålla den i de permanenta samlingarna får vi ordna med en fritagning.

Olav Fumarola Unsgaard Göteborgare

– Skandal. Ett brott värre än när britterna stal Parthenonskulpturerna och forslade till London. Eller som när Paracastextilierna stals från Peru. Helt övertygad om att stenen inte kommer klara sig i en omgivning utan havsvindar och salta stänk.

Simon Andersson kommunikatör Kommunal Väst

– DEN ÄR ALLTSÅ BORTA IGEN??

Sofia Gräsberg verksamhetsledare Göteborgs Litteraturhus

– Va det visste jag inte! Vilket museum? Sist jag såg den stod den i Slottsskogen. Vad jag känner? Jag känner inte så mycket egentligen utan tänker nog bara att det är väldigt ironiskt. Eller kanske känner jag lite ändå: ni har stenen men det är inte säkert ni fick konstverket.

Hjalmar Falk idéhistoriker

– Broder Daniel was a hero to most but he never meant shit to me.

Linnéa Lindsköld universitetslektor

– Min första reaktion är givetvis att det är för jävligt. Å andra sidan, man kan ta stenen ur Göteborg, men man kan aldrig ta Shoreline från göteborgarna. Vi behöver ingen sten för att markera vårt sätt att leva.