Omtvistad lag om utstationering ändras igen

UPPDATERAD 21 juni 2018. Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) var mycket nöjd efter omröstningen i EU-parlamentet i maj. Visserligen krävs ett beslut även i ministerrådet i juni innan beslutet är definitivt (detta beslut togs sedan den 21 juni 2018, reds. anm).

Ylva Johansson väntade i maj med att korka upp champagnen, men kände då inte längre någon oro för om förslaget ska gå igenom.

Kortfattat innebär ändringen att facket kan kräva bättre villkor än tidigare för arbetare som är anställda i ett EU-land men skickas på tillfälligt arbete i ett annat land inom unionen.

– Det betyder att man kan ställa krav på lika lön och inte bara minimilön, sammanfattar Ylva Johansson.

Det innebär också att en av Sveriges mest omdebatterade lagar ska skrivas om igen. Det gäller lagstiftningen som tidigare gått under namnet lex Laval men som förra året ändrades så att rätten att ta till stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder utvidgades.

Man kunde dock förra året inte införa rätt att kräva mer än minimilön av dessa företag, för det steget krävdes just ändrat utstationeringsdirektiv.

När det nya direktivet börjar gälla ska varje EU-land nu anpassa sina nationella lagar.

– Man har två år på sig tills det måste vara implementerat och med den lagstiftningsprocess vi har brukar det ta den tiden. Men jag kommer sätta igång för att få det på plats så snart som möjligt, säger Ylva Johansson.

Nya EU-regler stärker rätt till lika lön

Global

Hon säger att en utredning kommer att titta närmare på vad man framöver kan kräva av utländska företag, bland annat rörande försäkringar.

– Jag vill tänja så långt som möjligt, säger hon.

Efter höstens val står det klart vilken regering som ska implementera regelverket.

Ylva Johansson konstaterar att direktivet är bindande, men att de tidigare lagändringarna (gjorda av olika majoriteter) visar att det går att göra olika tolkningar av hur nationell lagstiftning ska anpassas efter ett direktiv.

– Så det gör skillnad, säger hon om betydelsen av vilken majoritet som får hand om lagstiftningsarbetet.

Allianspartiernas företrädare i EU-parlamentet röstade emot det ändrade utstationeringsdirektivet.

– Jag tror det kommer bli färre anbud och mindre deltagande från utländska företag på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst på byggsidan är det ett bekymmer, vi har stort behov av att kunna bygga mer i Sverige, säger Gunnar Hökmark, europarlamentariker för (M) om de nya reglerna.

Han menar att man riskerar en oklarhet som gör det svårt för utländska företag att förutse vilka lagar och regler som gäller.

Han befarar dels att utländska företag därmed kommer att avstå från att lägga anbud och dels att det kan bli upp till domstolar att i slutänden avgöra vad som gäller, vilket han beskriver som ett avsteg från den svenska modellen.

– Det är i grunden skepsisen mot utländska löntagare som har slagit till, säger Gunnar Hökmark om beslutet i EU-parlamentet.

Jasenko Selimovic, europaparlamentariker för (L) skrev på twitter: ”Dagens omröstning om utstationeringsdirektivet är en djup besvikelse. Det kommer leda till ett mer isolerat och stängt Sverige. Att kopiera vad extrema högern vill har aldrig blivit en lösning.”

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är däremot mycket nöjd med EU-beslutet.

– Om regeringen gör en tillräckligt bra implementering i Sverige är problematiken kring lex Laval löst faktiskt. Men det handlar lite om hur man skriver lagen i Sverige, säger han.

Är du trygg för att EU-direktivet ger utrymme för en sådan implementering?
– Ja, det är jag. Principen är att villkoren i det land där jobbet utförs, vid den plats det utförs och vid den tid det utförs – de villkoren ska gälla. Det är så tydligt nu.

Han är av uppfattningen att direktivet ger rätt att framöver kräva alla delar av kollektivavtalet av utstationerande arbetsgivare. Det enda han fortfarande tycker är oklart är vad som i vissa lägen gäller för ersättning för boende, resor och logi.