”Slopa överskottsmålet – Sverige behöver höghastighetståg”

Det tycks råda en bred enighet om att Sverige behöver tåg både nu och i framtiden.

Tågresandet i Sverige har ökat markant under lång tid och befintliga spår är överbelastade.

Utifrån detta perspektiv är de allra flesta överens om att det behöver byggas nya stambanor mellan Sveriges storstäder.

Hur ska annars det framtida tågresandet lösas?

De som inte anser att nya stambanor behöver byggas måste återkomma med ett realistiskt alternativ.

Genom nya stambanor avlastas befintligt järnvägsnät, vilket gör att såväl den viktiga regionala kollektivtrafiken samt godstrafiken kan öka.

Vi måste tro på det framtida samhället där restid inte utgör ett hinder.

I dagens storstäder utgör spårbunden trafik ett attraktivt och effektivt sätt för att pendla mellan olika punkter.

Dessutom en inte minst så viktig utgångspunkt är att dagens järnvägsnät är så högtrafikerat att våra medlemmar inte får tid att underhålla spåren.

Underhållsarbetena, som ofta genomförs under tidsfönster på natten, ger inget utrymme för oväntade och oplanerade händelser.

Tidsfönstren är så pass korta att åtgärder inte riskerar bli genomförda.

Genom nya stambanor skapas en större flexibilitet i underhållssystemet och möjligheten till omledning och alternativa resvägar blir större.

Det kommer göra stor skillnad för underhållet på de i dag existerande slitna järnvägsdelarna.

För att uppnå så stor nytta som möjligt av de nya stambanorna bör de byggas för snabba hastigheter, det vill säga 320 kilometer i timmen, och under kortast möjliga tidsperiod.

Det finns realistiska förslag om byggtider på knappt 20 år. Detta är rimligt.

Sverige är inte betjänta av långsamma tåg som tar 70 år att bygga. 70 år är den estimerade byggtiden för de resurser regeringen för närvarande gett Trafikverket.

Dessutom om vi ska minska Sveriges klimatutsläpp utgör tågresor ett synnerligen verksamt medel eftersom utsläppen är nära noll

Dessutom byggs järnvägen enligt liggande förslag endast för maxhastighet på 250 kilometer i timmen. Vart tog framtidstron och modiga politiker vägen?

Hade gårdagens politiker resonerat som dagens är det tveksamt om det ens hade funnits någon tunnelbana överhuvudtaget i Stockholm i dag.

Det finns forskare som argumenterat från båda håll. Vissa menar att det är samhällsekonomiskt olönsamt medan andra menar att det är lönsamt.

Seko anser att tåg tillhör framtiden och ser i dagsläget inget annat realistiskt alternativ än att bygga för snabbtåg.

Vi måste tro på det framtida samhället där restid inte utgör ett hinder.

Nya arbetsmarknadsregioner kommer att skapas där det går att arbetspendla snabbt mellan såväl Jönköping–Göteborg som Linköping–Stockholm.

Seko anser att det går att lösa finansieringen av höghastighetsjärnvägen genom en kombination av lån och slopat överskottsmål.

Överskottsmålet är utformat som så att statens finanser från och med år 2019 ska gå i en tredjedels procent av BNP i överskott.

Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kan hållas nere på två timmar kommer även tåget på ett attraktivt sätt hålla nere antalet flygresenärer på sträckan

På 2018 års BNP innebär det knappt 14 miljarder kronor.

På 20 år, vilket också är byggtiden för höghastighetsjärnvägen, har det slopade överskottet gett mer än vad staten har i kostnader för att bygga höghastighetstågen. Slopat överskottsmål för att satsa på framtiden är helt rätt.

Samtidigt är statsskulden på låga 27,5 procent av BNP och beräknas minska snabbt kommande år.

I kombination med slopat överskottsmål kan regeringen om så är nödvändigt använda lånefinansiering för att finansiera utbyggnaden.

Sysselsättningseffekten i själva byggskedet av höghastighetsjärnvägen är enorm. Låt säga att man bygger för 14 miljarder per år i genomsnitt.

Det ger en ökad sysselsättning om cirka 20 000–25 000 personer årligen. Och på lång sikt blir effekterna än högre.

Att Sverige bättre knyts samman både regionalt och nationellt skapar ett tätare land som kommer leda till fler jobb och högre tillväxt.

Genom att människor kan resa längre och snabbare förbättras matchningen på arbetsmarknaden och det går att arbeta och bo på helt andra ställen än i dag.

För företagen innebär bättre transporter att logistikkedjan effektiviseras och vinsterna kan öka.

Dessutom om vi ska minska Sveriges klimatutsläpp utgör tågresor ett synnerligen verksamt medel eftersom utsläppen är nära noll.

Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kan hållas nere på två timmar kommer även tåget på ett attraktivt sätt hålla nere antalet flygresenärer på sträckan.

Höghastighetståg utgör det mest realistiska alternativet för satsning på framtidens resande. Snabba tåg har en given plats.

Och det vilar en stor börda på de politiker som inte anser höghastighetsjärnvägen ska byggas.