Presidenten ser ut att sluta på uppemot 70 procent av rösterna, meddelar valmyndigheten CNE:s chef Tibisay Lucena enligt nyhetsbyråer i Caracas.

Med större delen av rösterna räknade redovisar Lucena också en avsevärt högre siffra över deltagandet än tidigare signaler, drygt 46 procent.

De andra två kandidaterna — Henri Falcón och Javier Bertucci — får enligt Lucenas uppgifter cirka 20 respektive 10 procent var.

Lucenas beräknade valdeltagande är historiskt lågt, och kan jämföras med över 80 procent senast, 2012 då Hugo Chávez blev omvald.

Men det är ändå rejält mycket mer än de cirka 30 procent som oppositionen och källor inom valmyndigheten tidigare sagt.

Oppositionspolitikern Falcón och pastorn Bertucci dömer ut valet som orättvist.

– Vi erkänner inte denna valprocess som giltig, säger Falcón på en presskonferens.

Både han och Bertucci kräver därmed att valet görs om.

Bland de många övertrampen till Maduros fördel nämner Falcón och övrig opposition i första hand de ”röda punkter” som regimen satt upp vid vallokalerna.

Det är samlingsplatser där trogna väljare kunnat registreras av det styrande partiet PSUV. Enligt vittnesuppgifter har de lockats med belöningar om de röstar på Maduro.

Den breda oppositionsrörelsen Frente Amplio (FA) har överhuvudtaget inte deltagit i valet, utan från början sagt att det har varit riggat.

FA manade under valnatten också Falcón och Bertucci att ta avstånd.

Även USA och EU har uttryckt stark skepsis till valet.

Henrik Samuelsson/TT

Venezuelas fall

• Det nutida Venezuela präglas mycket av Hugo Chávez. Efter att ha vunnit valet 1998 startade han en "bolivarisk revolution", döpt efter frihetshjälten Simón Bolívar och tänkt att stöpa om landet i socialistisk riktning.

• Och även om Chávez populism blev kontroversiell gick det hyfsat i ett antal år. Satsningar på vård och utbildning blev populära bland de fattiga, och när omvärlden protesterade mot förstatliganden och andra gammelkommunistiska åtgärder fick Venezuela hjälp av det likasinnade Kuba.

• Men framgången byggde dels på Chávez spektakulära personlighet, dels på stabilt höga oljepriser. Efter att ha valts om flera gånger dog Chávez 2013, och året efter kollapsade oljepriset.

• För ett land som byggt statsbudgeten på oljan innebar det katastrof. Särskilt som Chávez utpekade efterträdare Nicolás Maduro inte visat sig ha alls lika vinnande personlighet.

• Landet lider nu av hyperinflation och en till synes bottenlös ekonomisk nedgång. Regimen sitter dock kvar, och skyller problemen på en kapitalistisk komplott.