Vikariat, timanställningar och allmän visstid. En stor grupp av de utrikesfödda som arbetar inom vård, omsorg och skola tvingas gå på korta kontrakt.

Störst är gapet mellan inrikes och utrikes födda inom skolväsendet.

Förra året hade 33,5 procent av de utrikes födda som jobbade inom utbildningssektorn tillfälliga anställningar.

Av de inrikes födda i sektorn hade 16,7 procent tillfälliga anställningar – en skillnad på nästan 17 procentenheter.

Den andra branschen som har stor skillnad när det gäller osäkra villkor är vård och omsorg.

Där har 27 procent av de utrikesfödda och 17 procent av de inrikesfödda otrygga anställningar.

Skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda

– Det är ett jätteproblem att människor jobbar med tillfälliga anställningar. Tyvärr har det ökat för hela kollektivet vilket påverkar kvaliteten i verksamheten negativt. Men att det är flera utrikesfödda som har tidsbegränsade anställningar är alarmerande, säger Kommunals chef för vård och omsorg, Emma Ölmebäck, när hon tar del av de siffror som SCB tagit fram för Arbetets räkning.

Otrygghet som tär på kropp och själ

Nyheter

Emma Ölmebäck menar att arbetsgivarna bär en stor del av ansvaret och vill se konkreta åtgärder från regeringens håll. En avgörande faktor är kvaliteten.

– Och en av de viktigaste parametrarna för kvalitet är ju kontinuitet. Det är viktigt att man skapar en relation mellan undersköterskan och den som är äldre om man jobbar inom äldreomsorgen.

Och då fungerar inte tillfälliga anställningar särskilt väl.

När det gäller utrikesfödda är det oerhört viktigt att de får den yrkesutbildning och de språkkunskaper de behöver, påpekar Emma Ölmebäck och säger:

– Det finns en stor grupp nyanlända och då är det extremt viktigt att den här gruppen får yrkesutbildning och språkutveckling så att man uppfyller kompetenskraven.

Arbetet har sökt Lärarförbundet för en kommentar kring de otrygga jobben, men de har inte velat ge någon.