”Kvinnor drabbas hårdast vid nästa lågkonjunktur”

Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur, med stark jobbtillväxt och sjunkande arbetslöshet.

I Unionens makroekonomiska prognos som släpps i dag spår vi att de ekonomiska hjulen fortsätter snurra på i bra takt i år men att konjunkturen mattas av betydligt under 2019, framför allt som följd av minskade bostadsinvesteringar.

Unionen är Sveriges största fackförbund. Vi organiserar 650 000 tjänstemän i privat sektor varav många befinner i sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och verkar på en global arena.

För oss är det centralt att förstå hur omvärlden påverkar företagens villkor och vad som ligger i korten framöver.

Några ledtrådar går att hitta genom att se vilka tjänstemannajobb som försvann mellan 2007 och 2008, när finanskrisen briserade.

Allra störst minskning skedde bland ingenjörer och på ett år försvann nära 5 000 ingenjörsjobb.

Vår analys visar dock att ingenjörsjobben återhämtade sig relativt snabbt och 2011 var de lika många som innan krisen.

Jobben fanns självfallet inte alltid på samma företag och med samma innehåll, men ingenjörer i stort blev snabbt intressanta för arbetsgivarna att anställa igen.

Reformbehovet är stort och de partier som bildar regering i höst har stora utmaningar framför sig

För bokförings- och redovisningsassistenter, sekreterare och dataregistrerare försvann också tusentals jobb under inledningen av krisen.

Men för dessa grupper fortsatte jobbtappet även under de efterföljande åren. På några års sikt verkar det som att krisen framför allt ledde till färre enklare tjänstemannajobb.

Det finns alltså mycket som tyder på att det främst är tjänstemannajobb med lägre formella kvalifikationskrav som kommer bli färre framöver och att den trenden förstärks i en lågkonjunktur.

Det är också tydligt att det framför allt är kvinnor som kommer drabbas.

I de yrken där konkurrensen om tjänstemannajobben kan väntas vara hård framöver jobbar 200 000 tjänstemän, varav 70 procent är kvinnor.

Många av dem har troligtvis endast gymnasieutbildning och kommer behöva vidareutbilda sig för att kunna ta sig vidare i yrkeslivet.

För att Sverige ska klara av att möta nästa konjunkturnedgång på ett bra sätt måste politikerna agera och det snabbt.

Reformbehovet är stort och de partier som bildar regering i höst har stora utmaningar framför sig. Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som jobbar kan möta de förändrade kompetenskrav som uppstår.

Unionen har därför en rad konkreta förslag på åtgärder:

• Kommande regering måste se till att det blir fler utbildningsplatser på högskolor och universitet som är anpassade till yrkesverksammas villkor och behov.
• Högskolan behöver också få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens. Studiemedelssystemet måste reformeras. Idag är det bara tre procent av de som tar studielån som är över 40 år och villkoren är inte anpassade efter personer mitt i livet.
• Stimulera arbetsgivare att satsa mer på kompetensutveckling. Den nya regeringen bör tillsätta en utredning som föreslår hur arbetsgivare kan stimuleras att satsa mer på kompetensutveckling, genom till exempel avdrag på skatten för omfattande strategiska kompetenssatsningar.

I den förra lågkonjunkturen drabbades i huvudsak männen, eftersom det var i den mansdominerade industrin som många jobb försvann.

Vid nästa nedgång kan det mycket väl bli tvärtom, att många kvinnor får det tufft på arbetsmarknaden.

Politikerna måste nu snabbt se till att dessa kvinnor då kan ta sig vidare uppåt på kompetensstegen.

Misslyckas politikerna kommer arbetslösheten och utslagningen under nästa lågkonjunktur bli onödigt stor.