Texten har uppdaterats 12 april 2018.

Efter år av rapportförfattande, slipande på debattartiklar och slagkraftiga idéprogram kom nyligen beskedet som de fackliga centralorganisationerna – LO, TCO och Saco – väntat på.

Det är dags för en ny, bred skatte-uppgörelse, meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i mars. Mer än 25 år har gått sedan den senaste stora skattereformen. Alla partier förutom Sverigedemokraterna ska bjudas in till samtal efter valet, om Löfven får bestämma.

”Det har gått så lång tid och det har gjorts hundratals avsteg från reformen. Här behöver vi ta ett nytt stort grepp igen”, sa statsministern till Dagens Industri.

1991 enades Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet om ”århundradets skattereform”. Skattesatserna sänktes, reglerna förenklades och gjordes mer enhetliga. Ett av argumenten bakom reformen var att det gamla systemets snårighet med många undantag underlättade skatteplanering, något som slog mot samhällsekonomin. Ett annat att sänkt marginalskatt (se ordlista) skulle öka drivkrafterna att jobba. En av principerna var ”hälften kvar”, att man skulle få behålla minst hälften av en löneökning.

Flera decennier och hundratals skatteändringar senare ropar arbetarnas LO, tjänstemännens TCO och akademikernas Saco på förändring. Det är nästan standard att ha med ordet ”lapptäcke” när utvecklingen med alla skatteändringar ska beskrivas.

Samtliga tre organisationer har ett likalydande önskemål: skatten på arbete ska sänkas. Men de har olika prioriteringar.

– Det är inte rimligt att en socialsekreterare som gör en extra ansträngning och blir enhetschef ska mötas av över 50 procents marginalskatt, säger TCO:s utredare Karin Pilsäter.

– Utbildning ska löna sig, i dag lönar det sig minst att utbilda sig i Sverige av hela OECD, säger Lena Granqvist, Sacos samhällspolitiska chef.

Både TCO och Saco vill att färre än i dag ska betala statlig inkomstskatt (se ordlista). Tidigare har LO-ekonomen Torbjörn Hållö sagt till Arbetet att LO inte står i frontlinjen för sänka skatter på höga inkomster, men att organisationen är för sänkt skatt på arbete och ”då även på höga löner”. LO vill hellre prioritera höjda kapitalskatter.

LO:s Karl-Petter Thorwaldsson tycker att TCO:s och Sacos fokus hamnar fel:

– Det är inte så att välavlönade i Sverige betalar för mycket skatt. Vi har stora inkomstskillnader mellan arbetare och tjänstemän. Och det har vuxit jättemycket sedan slutet av 1990-talet.

Han påpekar att ”dealen” med 90-talets skattereform var att samma skattesats, 30 procent, skulle gälla för både låga inkomster och kapital.

– I dag har kommunalskatten ökat, samtidigt som vi tagit bort kapital- och utdelningsskatter. I dag betalar man högre skatt på en vanlig LO-inkomst än om man har pengar på börsen. Det är helt snett.

LO, TCO och Saco är eniga om att de vill sänka skatten på arbete. De vill till exempel inte se höjd kommunalskatt. TCO och Saco är också eniga om att slopa värnskatten. Även LO, eller rättare sagt LO-ekonomer, har öppnat för att avskaffa värnskatten, men då i ett slags växling där skatten på kapital höjs, exempelvis att arvsskatt införs.

”Inför en rikemansskatt” löd budskapet när Kommunals ordförande Tobias Baudin nyligen debatterade på Aftonbladet. Detta efter att Stefan Löfven öppnat för att de som har det bäst ställt ska bidra mer.

– Det handlar om dem som tjänar allra bäst och varit de stora vinnarna på att Sverige inte längre har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller fastighetsskatt, säger Tobias Baudin till Arbetet.

Vad som menas med ”rikemansskatt” är oklart, men målet är att förbundet före sommaren ska lansera ett idéprogram kring hur de ser på detta och välfärdens finansiering i stort.

Kring skatter av det här slaget tar inte TCO eller Saco tydlig ställning. Både Sacos Lena Granqvist och TCO:s Karin Pilsäter anser att ”rikemansskatt” är ett otydligt begrepp utan innebörd. Det måste konkretiseras, betonar de. Sacos Lena Granqvist påpekar dock att det är kapitalinkomsterna som primärt ligger bakom de ökande inkomstskillnaderna i samhället, inte arbetsinkomsterna.

TCO:s Karin Pilsäter säger att de inte är främmande för ökad skatt på kapital. Men förändringarna måste utformas så att de inte leder till att pengar bara försvinner från landet – genom att investeringar och företag flyttar utomlands.

Karin Pilsäters bild är att den tidigare förmögenhetsskatten i stor utsträckning drabbade äldre människor med nedamorterade villor och sommarstugor, samtidigt som de med stora andelar i stora före-tag inte omfattades av skatten.

– Legitimiteten är jätteviktig, skattesystemet måste ha legitimitet, säger Karin Pilsäter.

Så vill facken ändra skatterna

Tjänstemännens TCO

  • Utbildning ska löna sig. Färre ska betala statlig inkomstskatt och den skattesatsen bör även sänkas. Ingen ska betala mer än hälften av en löneökning i skatt, vilket innebär att värnskatten ska bort.
  • Kommunalskatterna ska inte höjas. Förbättra istället det kommunala utjämningssystemet och låt staten finansiera mer av välfärden.
  • Mer beskattning av konsumtion och miljöskadlig verksamhet.
  • Momsen bör ”i huvudsak” bli enhetlig.
  • Gör om skatterna på bostäder så att de främjar rörlighet. Till exempel sänkt reavinstskatt.

Akademikernas Saco

  • Utbildning ska löna sig. Saco vill att högst 20 procent av alla heltidsarbetande ska betala statlig inkomstskatt. Enligt Saco betalar i dag över 30 procent av den gruppen statlig inkomstskatt. Och nästan hälften av alla akademiker.
  • Sänkt skatt på arbete. Kommunalskatten ska inte höjas.
  • Ingen ska behöva betala mer än hälften av en löneökning i skatt – avskaffa värnskatten.
  • Klimatanpassa skattesystemet. Grön skatteväxling kan vara ett ”viktigt verktyg”.
  • Se över välfärdens finansiering och åtagande.

Arbetarnas LO

  • Vill se en skatteväxling från arbete till kapital.
  • Inför ett tak för hur hög den kommunala skattesatsen får vara.
  • Högre skatt på kapitalinkomster och förmögenheter, men låt en block-överskridande utredning avgöra exakt hur.
  • Inför en enhetlig moms.
  • LO-ekonomer har öppnat för att avskaffa värnskatten om det växlas mot höjd skatt på kapital.
  • Staten bör ta ett ökat finansieringsansvar för välfärden.