Välkommen Ivar – vem är du?
Reportern och författaren Ivar Andersen kommer att jobba för Arbetet Global under den tid då Linda Flood är föräldraledig. Arbetet Globals redaktör Erik Larsson gör en chattintervju med honom.
Arbetet Globals nye medarbetare Ivar Andersen på cykeltur i Kabul.
Välkommen! Otroligt kul att du är här nu – men vem är du egentligen?
– Stort tack! Jag är, lite förenklat, utrikesreporter med bakgrund inom kulturjournalistiken. De senaste åren har jag mestadels jobbat utomlands och främst med frågor som rör arbetsliv, migration och mänskliga rättigheter. Så att börja på Global känns på många sätt ganska perfekt.
Vad är det som är så spännande med utrikesjournalistik?
– På ett personligt plan är det spännande för att du aldrig blir fullärd. Och för utmaningarna. Fältarbetet är speciellt, du tvingas använda väldigt många delar av din kompetens simultant för att navigera de ofta okända miljöer du hamnar i. Det är utvecklande. Sedan är utrikesjournalistiken spännande för att den säger någonting om oss själva, och hur vi ser på vår relation till omvärlden.
Du kom ju precis hem från Bangldesh. Vad gjorde du där?
– Jag skrev faktiskt för Global, lämpligt nog. Det har snart gått fem år sedan textilfabriken Rana Plaza kollapsade, med drygt 1 100 dödsoffer som följd. Vi mötte överlevare, granskade vad som hänt sedan katastrofen och hörde oss för om framtiden för de oerhört utsatta människor som syr våra kläder.
Det land Ivar Andersen arbetat mest i är Afghanistan. Här poserar han på en kvarlämnad sovjetisk stridsvagn framför bergskedjan Hindu Kush.
Vilka andra tidningar och medier har du jobbat för?
– Som anställd har jag varit på bland annat Arbetaren, Dala-Demokraten, TT och Byggnadsarbetaren. Som utrikeskorrespondent har jag skrivit för en lång rad svenska och internationella tidningar och tidskrifter. Det är uppdragsstyrt, vilket har både för- och nackdelar. En nackdel är att beställarna ofta vill ha det material som säljer flest tidningar snarare än det som är mest relevant. En fördel är att en tidning som Hemslöjd plötsligt kan skicka dig till Honduras glesbygd för att skriva om lencafolkets syn på keramik, eller till något annat ställe du själv inte ens visste existerade.
Du har även skrivit en bok om Afghanistan. Hur var det att jobba där?
– Afghanistan är svårt att sammanfatta men det var krångligt, lärorikt, djupt tragiskt och oerhört roligt. Det var även det första land jag reste till som journalist, så det blev en slags intensivkurs.
Var är du uppväxt?
– På Södermalm i Stockholm. Det var en väldigt annorlunda stadsdel under början av 1980-talet jämfört med nu…
När du inte rapporterar – vad gör du då? Har du någon hobby?
– Jag har ett antal havererade romanprojekt bakom mig och en lyriksamling jag arbetat med i åratal men fortfarande inte vågat visa för någon. Räknas det?
Absolut. Har du något drömjobb som du vill göra för Global?
– Ett par stycken. Att ha världen som bevakningsområde är tacksamt på det viset, det råder sällan brist på uppslag. Men jag har en känsla av att drömmar är svårare att förverkliga om du berättar om dem.
