”Skolmarknaden sänkte skolan”

Regeringens förslag om vinstbegränsningar i välfärden har äntligen nått riksdagen. Trots att förslaget har ett starkt stöd hos väljarkåren vet vi dessvärre redan att högerpartierna kommer att sänka förslaget.

De borgerliga partierna fortsätter att heja på när skoljättarna stoppar skattebetalarnas pengar i egen ficka i valfrihetens namn.

Det är en stor skam att det finns en riksdagsmajoritet i dag som prioriterar marknadens intåg i skolverksamheten före elevernas rätt till en jämlik och kunskapsbaserad skola samt förbiser en tydlig majoritet av det svenska folket.

För det är just ojämlikheten i skolan som över tid kanske är en av de tydligaste bakomliggande effekterna till den svenska skolans negativa trend i olika kunskapsmätningar.

Vi har länge vetat att elevers socioekonomiska förutsättningar får effekter på elevernas prestation, varför skolan just har i uppdrag att kompensera för dessa strukturella orättvisor.

Det är en stor skam att det finns en riksdagsmajoritet i dag som prioriterar marknadens intåg i skolverksamheten före elevernas rätt till en jämlik och kunskapsbaserad skola samt förbiser en tydlig majoritet av det svenska folket

Skolverket kunde dock i förra i veckan slå fast att sedan 1990-talet har föräldrarnas inkomst spelar en allt mer avgörande roll för elevernas betyg. En av anledningarna till detta är just att skolsegregationen har ökat.

Generaldirektören för skolverket har pekat på hur det fria skolvalet i samband med etableringen av fristående aktörer på skolmarknaden har lett till den här utvecklingen.

Att Sverige länge har haft en starkt nedåtgående trend i PISA-mätningarna går att koppla till den ökade ojämlikheten i skolan. I samband med att skolan blir allt mer segregerad och ojämlik har också kunskapsnivån försämrats.

I dag är Sverige det land i Norden där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst inverkan på elevernas betyg. Det är just välkomnandet av marknadskrafternas inflytande i skolan som har gett upphov till denna utveckling.

Att betygen i Sverige ökar samtidigt som kunskapsnivån sjunker är en tydlig och bisarr effekt av detta eftersom skolan ges, med dagens konkurrensutsatta system, incitament att sätta höga betyg.

Att Skolverket kunde visa att elever på friskolor, trots högre betyg, presterar sämre på högskolan förstärker denna bild ytterligare.

Det brukar ofta påtalas att skolan är ett miniatyrsamhälle vilket känns skrämmande sant när man läser skolverkets rapport om den ökade ojämlikheten i skolan samtidigt som SCB i februari kunde rapportera att Sverige har slagit nytt rekord i inkomstklyftor.

Detta till trots fortsätter borgerliga politiker att hävda att inkomstklyftor inte är ett problem. Samtidigt fortsätter skolresultaten att sjunka. De som föds i resurssvaga familjer riskerar en framtid cementerad på botten av det svenska klassamhället.

…är det så att den osynliga handen kanske inte räddar skolan men stoppar några slantar i borgerliga fickor?

Skolan har som följd av 90-talets privatiseringsexperiment haft en starkt nedåtgående trend i allt för många avseenden. Nu har regeringen öppnat upp för ett första viktigt steg för att begränsa den negativa utveckling som vinstintressena i skolan bidrar till.

De flesta väljarna, även borgerliga, instämmer i att vinsterna i välfärden är ett problem men det börjar bli allt mer obegripligt varför den blåbruna riksdagsmajoriteten fortsätter att vägra titta på facit.

Är det så att de fortfarande, trots att alla fakta och trots att deras egna väljare är för vinstbegränsningar, tror att marknadens osynliga hand snart kommer vända de nedåtgående trenderna?

Eller handlar det bara om ren envishet?

Eller är det så att den osynliga handen kanske inte räddar skolan men stoppar några slantar i borgerliga fickor?