Växande skillnader i lärarbehörighet

Habo är den kommun i landet med bäst behörighetsläge. Där är knappt 91 procent av grundskolans lärare (mätt i heltidstjänster) behöriga för sitt jobb.

I andra änden av skalan finns jämtländska Ragunda, där knappt 37 procent av lärarna är behöriga.

På riksnivå är läget oförändrat sedan förra läsåret, med 71,4 procent behöriga lärare. Men gapet mellan bästa och sämsta kommun har vidgats.

I fjol hade den sämsta kommunen 43 procent behöriga lärare och den bästa 90 procent.

Nu löper alltså spannet från 37 till 91 procent. Siffrorna anger behörigheten för alla grundskolor, såväl kommunala som fristående.

Skolverkets statistik visar samtidigt att antalet grundskoleelever fortsätter att växa. Skolan har på det sättet vuxit med 25 000 elever sedan förra läsåret.

Lärarkåren har inte utökats i samma omfattning, utan lärartätheten har försämrats från 12,0 till 12,1 elever per lärare detta läsår.

Kort sagt: Lärarbristen gör sig allt mer påmind, men den slår olika hårt mot olika orter och kommuner.

– Lärare är rörligare i dag, och dras kanske till större kommuner och städer med goda pendlingsmöjligheter. Dessutom kan löneläget skilja sig mellan större och mindre kommuner och städer, säger Lee Gleichmann Linnarsson, undervisningsråd vid Skolverket.

Skolor i utanförskapsområden och små skolor i mindre kommuner drar det kortaste strået.

På en liten ort kan arbetsgivaren kanske inte erbjuda en heltidstjänst, eller kolleger i det egna ämnet, fortsätter Lee Gleichmann Linnarsson.

– Kolleger i det egna ämnet är viktigt vid bedömning och betygssättning, säger hon.

Ragunda, med sina 5 400 invånare, har fyra grundskolor, samtliga kommunala. Och svårigheten att locka behöriga lärare till kommunen gör sig allt mer påmind.

– Vi har svårt att rekrytera lärare i konkurrens med närliggande kommuner och resten av landet. Min analys är att det inte handlar om lön utan att det finns för få som är beredda att flytta till hit, säger kommunalrådet Jonas Andersson (S).

Han bedömer att enda sättet att få upp behörigheten är att utbilda och fortbilda befintlig personal.

– Det är enklare för oss att utbilda dem som redan bor i kommunen än att försöka locka hit nyutexaminerade lärare. Men jag skulle också önska fler lokala utbildningsfilialer för dem i glesbygd som vill läsa till lärare.

Trots lärarbristen skulle han inte avråda någon barnfamilj från att flytta till Ragunda.

– Eleverna är trygga och trivs, och betygen är inte så låga som man skulle kunna befara, säger han.

Skolverket redovisar för första gången också statistik över gruppen lärarassistenter, som avlastar lärarna. Detta läsår finns det knappt 1 800 sådana assistenter, omräknat i heltidstjänster.

Men det är fortfarande lärare som måste ansvara för undervisning och betygssättning.

Det är endast behöriga och legitimerade lärare som kan få fast anställning och som får sätta betyg.

Statistiken omfattar samtliga skolor, kommunala och fristående. Men behörighetsläget är bättre i de kommunala skolorna. Behörigheten är också generellt högre bland lärare som undervisar på högstadiet jämfört med de lägre årskurserna.

I gymnasieskolan har behörighetsläget förbättrats något, och ligger på 81 procent.

Förskoleklassen har den högsta andelen behöriga lärare: 84 procent.

Anna Lena Wallström/TT