I förra veckan tog regeringen beslut om fördelningen av en halv miljard kronor till kommuner och landsting som anställt långtidsarbetslösa och nyanlända enligt reglerna om extratjänster.

Resultatet blev mer pengar till de kommuner och landsting som anställt fler.

I dagsläget har över 13 000 en sådan anställning som är till 100 procent lönesubventionerad av staten.

För ett år sedan var den siffran 2 000. Och inledningsvis, extratjänsterna infördes november 2015, var intresset hos arbetsgivarna väldigt klent och kritikerna talade om fiasko.

– Jag är positivt överraskad över farten, säger Ylva Johansson.

Målet var från början betydligt högre satt, runt 30 000, något som senare bantades till 20 000 extratjänster år 2020 när arbetsmarknadsåtgärden så småningom sattes in.

Vanligaste jobbet är inom äldreomsorgen och skolan. Elevassistenter är speciellt vanligt, enligt statistiken.

Hittills har lite drygt en av fyra (27 procent) fått ett osubventionerat arbete efter avslutad extratjänst under 2017, enligt regeringen.

De allt fler extratjänsterna är en del i Ylva Johanssons beskrivning av att de nyanlända nu i allt högre fart får in en fot på arbetsmarknaden, även om stora utmaningar fortfarande består.

Den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen visar dock att långtidsarbetslösheten ökar.

I februari hade 6 000 fler än vid samma tid i fjol varit arbetslösa i minst ett år.

Olle Lindström/TT

Extratjänster

• Extratjänst får användas av arbetsgivare inom offentlig sektor och som inte är vinstdrivande.

• Även kulturella och ideella föreningar kan anställa en person som varit arbetslös och deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar eller som är nyanländ.

• Arbetsgivarna får 100 procent av lönekostnaden betald av staten, plus handledarbidrag på 150 kronor per dag de tre första månaderna.

Källa: Arbetsförmedlingen