Kvinnor missgynnas vid jobb som kräver pendling
Kvinnor blir inte kallade till jobbintervju lika ofta som män om det sökta jobbet innebär att de måste flytta eller pendla. En tolkning är att arbetsgivaren utgår från att kvinnan tar mer hemansvar. Det framkommer i en studie, där forskarna sökte över tusen jobb med påhittade namn.
Sociologerna Magnus Bygren och Michael Gähler sökte 1 410 jobb inom 18 yrken via Arbetsförmedlingens platsbank.
Syftet var att undersöka om arbetsgivare gör olika bedömningar av män och kvinnor när dessa söker jobb som innebär att de måste pendla eller flytta.
De använde påhittade namn, men skrev tydligt ut kön och om den påhittade personen hade barn. När det gäller kvalifikationer var ansökningarna identiska.
Jobben som söktes fanns både inom arbetaryrken och vad forskarna kallar för ”medelklass-yrken”, och innebar att de sökande skulle behöva flytta till annan ort eller pendla till arbetet.
– Resultaten visar tydligt att arbetsgivare föredrar män som bor långt bort geografiskt framför kvinnor som bor lika långt bort. Det gäller både om kvinnan har barn eller inte. Viktigt att poängtera är att arbetsgivare inte verkar diskriminera kvinnor generellt när sökande ska gallras. Men i vissa situationer, som när jobb söks långt hemifrån, verkar det alltså vara så att kvinnor diskrimineras, säger Maria Brandén, forskare i sociologi och demografi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien, i en kommentar.
Studien visade att män som söker jobb på annan ort oftare blir kontaktade av arbetsgivaren eller kallade till intervju.
Men, påpekar forskarna, det går inte att utifrån just den här studien säga exakt hur omfattande diskrimineringen är.
– En tolkning är att arbetsgivare utgår ifrån att kvinnan kommer ta mer ansvar för hem eller barn, och därmed har svårare att kombinera pendling och jobb. Män kanske antas vara mer ”mobila” jämfört med kvinnor, säger sociologiprofessorn Magnus Bygren vid Stockholms universitet, också han författare till studien, i ett pressmeddelande.
För Arbetet berättar han att forskarna först skrev de fiktiva ansökningarna på egen hand.
Sedan visades de för personer i de olika yrkena och även för rekryterare för att ansökningarna skulle uppfattas som seriösa.
Forskarna har inte undersökt närmare om arbetsgivarnas bedömningar skiljer sig i olika yrken.
– Men nu kommer vi att fortsätta titta på det, utifrån det här materialet och andra material, säger Magnus Bygren.