De egna fördomarna försvann för injektionssjuksköterskan
– Jag fick hjälpa personer, se dem växa och bli så tacksamma, säger injektionssjuksköterskan Ewelina Bradley om varför hon älskar sitt jobb. Följ med henne på en arbetsdag.
Det handlar om att injicera olika ämnen i människors kroppar, ofta ansiktet.
Hon jobbade i flera år i Storbritannien, på ett privat sjukhus.
Där fanns en kirurgisk avdelning med plastikkirurgiska patienter, och där hamnade Ewelina Bradley av en slump. Och stortrivdes.
– Jag fick hjälpa personer, se dem växa och bli så tacksamma. Och mina egna fördomar försvann, som att plastikkirurgi bara handlar om unga tjejer som vill ha stora bröst eller äldre rika damer som vill strama åt ansiktet. Majoriteten är vanliga människor som sparat väldigt länge och som vill ha till exempel en näsa de mår bättre med.
Väl tillbaka i Västerås ville hon fortsätta med estetisk vård.
Men här fanns inget plastiksjukhus så det fick bli injektioner, som utförs på salong.
Det handlar om att injicera olika ämnen som till exempel toxinet Botox i människors kroppar, ofta ansiktet.
Bidrar du till någon form av skönhetsnorm?
– Nej. Är man duktig ser man till varje individ. Oftast handlar det om att återskapa något personen haft, inte ändra. Så att det man ser i spegeln stämmer överens med hur man känner sig.
Den typiska patienten, det är begreppet Ewelina Bradley använder för den som kliver in på salongen, en kvinna mellan 35 och 55 år.
Majoriteten är vanliga människor som sparat väldigt länge och som vill ha till exempel en näsa de mår bättre med
– De allra flesta vill inte att det ska synas att de varit här. Folk kan lägga rätt mycket pengar på det. Man vill bara se lite piggare ut, sudda bort några linjer eller ta bort sura mungipor för att man själv inte känner sig trött eller sur.
Den som kommer hit måste vara myndig. Och innan en behandling genomförs görs alltid en konsultation.
Vissa människor säger hon nej till. Som människor som lider av BDD (body dysmorphic disorder)*, vilka alltid ser fel hos sig själva och aldrig blir nöjda.
– Man märker det ganska snabbt. De har ofta varit hos väldigt många behandlare, är alltid missnöjda med sitt utseende och tänker att just den här gången ska det bli perfekt.
Och generellt får människor ett nej om de har orealistiska förväntningar.
– En jätterynkig hy kan inte bli slät. Är man över en viss ålder är det bara kirurgi som hjälper. Och tjejer som kommer med ducklips där fillern har flutit ut över kanterna vill man också undvika att behandla.
* En psykiatrisk sjukdom där personen är sjukligt fixerad vid sitt utseende, eller en del av det. Dysmorfofobi på svenska.
En arbetsdag med Ewelina Bradley
8.45 Gör i ordning
Gör i ordning så att det ser presentabelt ut när kunderna kommer, fixar kaffemaskinen, tänder ljus, gör lite mysigt.
9.00 Första patienten
Första patienten, Botox i hakan, fixar ”gummy smile” (att man anser sig visa för mycket tandkött när man ler), genom att sänka överläppen med ett neurotoxin, som Botox.
10.00 Fikapaus
10.15 Patient
En förstagångspatient, Botox.
11.00-tiden Skinbooster
Två patienter gör skinbooster, en hudvårdsbehandling där
man injicerar hyaluronsyra under huden i små doser.
12.30 Lunch
13.00 Skinbooster
14.00 Uppföljning
Uppföljning av två patienter, som gjort Botox-behandlingar för två veckor sedan. Fyller på utan kostnad, tar ett tag innan man ser resultatet.
16.00 Supernoga patient
Vanlig läppförstoring, patienten är supernoga med att det inte blir för stort.
Om Ewelina Bradley
Gör: Injektionssjuksköterska 41 år, från Västerås.
Bakgrund: Sjuksköterska sedan 19 år, certifierad injektionssjuksköterska sedan 2014. ”Den som vill behandla sig bör verkligen kontrollera att behandlaren är godkänd”.
Bäst med jobbet: ”Träffa människor, och hjälpa dem att bli nöjda med sig själva. Samt att få uttrycka min estetiska ådra.”
Sämst med jobbet: ”När en patient har felaktiga förväntningar, även om man varit tydlig blir det inte som patienten vill. Då blir det besvikelse.”
Om injektionssjuksköterskor
Antal: 209 certifierade av Estetiska injektionsrådet (kan också finnas läkare och tandläkare, men de flesta är sjuksköterskor)*.
Arbetsuppgifter: Skönhetsbehandlingar som kemisk peeling av hud, injektioner med olika medel som Botox (muskelavslappnande) eller fillers (volymgivande).
Fackförbund: Vårdförbundet.
Utbildning: För att bli certifierad av Estetiska Injektionsrådet krävs en medicinsk legitimation i grunden, samt att man klarat en tentamen. Men marknaden är oreglerad. Vem som helst kan utföra estetiska injektioner.
* Källa: Estetiska Injektionsrådet, den branschförening som certifierar enbart legitimerad vårdpersonal.
