Var fjärde anställd vill lämna äldreomsorgen
Bättre arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter kan få fler anställda att vilja stanna i omsorgsyrken. I dag vill var fjärde anställd lämna äldreomsorgen inom tre år, enligt en rapport från Kommunal.
Lite mer än var fjärde anställd i äldreomsorgen, 27 procent, vill byta yrke de närmsta tre åren, enligt en medlemsundersökning Kommunal genomfört. Andelen har ökat med fem procentenheter sedan 2012.
Samtidigt som många vill lämna äldreomsorgen behöver antalet anställda öka i takt med att befolkningen blir äldre.
– Vi står inför ett enormt rekryteringsbehov. Samtidigt är det otroligt viktigt att inte glömma bort hur det är för dem som jobbar inom äldreomsorgen i dag, sa Kommunals ordförande Tobias Baudin när rapporten presenterades på ett seminarium idag, torsdag.
– Om fler anställda stannar kvar blir rekryteringsbehovet mindre, fortsatte han.
Arbetsmiljön är en viktig fråga om fler ska vilja stanna kvar enligt Kommunal.
Många av dem som vill lämna yrket anser att det är stressigt. Arbetsbelastningen upplevs som hög och omöjlig att påverka samtidigt som stödet från chefen ofta är bristfälligt.
– Bland de som inte vill stanna i yrket är det en betydligt större andel som säger att arbetet är psykiskt ansträngande eller att de upplever stress, än bland dem som vill vara kvar, säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal.
Behovet av en bättre arbetsmiljö betonade även Visions ordförande Veronica Magnusson som deltog i seminariets panel. Hon konstaterar att chefer inom omsorgen ofta har dåliga förutsättningar för att göra ett bra jobb.
De flesta har mer än 30 anställda att leda och det finns chefer som ansvarar för mer än hundra anställda. Så ser det inte ut i andra branscher.
– Ett rimligt antal medarbetare per chef är det som våra medlemmar lyfter fram som viktigast, sa hon.
Det är en fråga det jobbas mycket med ute i kommunerna, enligt Caroline Olsson, enhetschef på Sveriges kommuner och Landsting, SKL.
Både arbetsmiljön och arbetsvillkoren inom äldreomsorgen är frågor som behöver prioriteras sa hon och höll i stort med om slutsatserna i fackets rapport.
Att många anställda fortfarande inte får eller kan arbeta heltid inom omsorgen är också ett problem.
Om alla som jobbar deltid i äldreomsorgen jobbade en timme mer i veckan skulle det motsvara 6 000 heltidsanställda, enligt Tobias Baudin.
– Heltid och tillsvidareanställningar i stället för alla visstidsanställningar som arbetsgivarna kör med i dag är oerhört viktigt och det är bara att göra något åt nu, sa han.
Att det inte är fullt så enkelt påpekade Anneli Stranz, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Hon konstaterar att många inte orkar arbeta vare sig heltid eller fram till pensioneringen inom omsorgsyrkena, och att ohälsan är ett växande problem.
– Vi måste börja nerifrån och se hur arbetet organiseras. Det handlar inte bara om att det behövs mer personal, de här kompetenta människorna behöver också få ägna sig åt det de är utbildade för och inte en massa annat, sa hon och nämnde som exempel att utbildade undersköterskor städar och tvättar i stället för att vårda.
I rapporten som fått namnet Personal som stannar lyfter Kommunal även fram krav på undersköterskelegitimation och möjlighet till specialiseringar inom yrket, liksom behovet av ökat handlingsutrymme för de anställda när verksamheten planeras.
Rapporten bygger på en medlemsundersökning som genomfördes våren 2017 och där 6 585 anställda i äldreomsorgen deltog.
Fyra punkter för att fler ska stanna
Kommunal föreslår följande för att få fler anställda i äldreomsorgen att stanna kvar i sitt yrke:
- Anpassa bemanningsnivån och yrkeskvalifikationerna efter behoven hos omsorgstagarna och verksamheten.
- Skapa möjligheter till yrkesutveckling och karriärvägar. (Eftergymnasial specialisering främst på yrkeshögskola, undersköterskelegitimation, fler vägar till ledande funktioner.)
- Öka delaktighet och handlingsutrymme. Låt personalens kunnande och omsorgstagarnas behov vara grunden för hur arbetet planeras.
- Se över antalet anställda per chef, och ge cheferna rätt resurser och förutsättningar att leda arbetet.