Snart kan världen vara fri från polio
Trots dödliga attacker mot vaccinationsteam har Pakistan gjort stora framsteg i kampen mot polio. Förhoppningen är att sjukdomen snart ska vara ett minne blott i hela världen.
– Vi närmar oss målet, säger Paul Rutter på FN:s barnfond Unicef.
När läkaren Shakil Afridi 2011 gick från dörr till dörr i Abbottabad lovade han vaccin mot hepatit. Men i själva verket hade USA:s underrättelsetjänst CIA rekryterat den pakistanske läkaren för att samla dna-prov för att kunna fastställa al-Qaida-ledaren Usama bin Ladins identitet.
Avslöjandet om att Afridis roll som CIA-täckmantel eldade på misstänksamheten mot vaccinationskampanjer mot infektionssjukdomen polio, som främst drabbar barn under fem år.
Ilskna bybor — i synnerhet i de laglösa klanområdena vid gränsen mot Afghanistan — jagade bort riktiga vaccinatörer och anklagade dem för att vara spioner.
Sedan dess har kampen mot polio i Pakistan utmanats av myter om en västerländsk konspiration som syftar till att sterilisera muslimer, utbredd okunskap samt dödliga attacker mot vaccinationspersonal.
Trots detta har stora framsteg gjorts — och förhoppningen är att slippa nya fall under 2018.
– De riktigt goda nyheterna kommer när vi har stoppat polio för gott. Men antalet fall blir bara färre och färre, vi närmar oss målet att utrota sjukdomen, säger Paul Rutter, regional rådgivare hos Unicef i Sydasien, till TT.
Den positiva utvecklingen beror enligt Rutter till stor del på de lokalbor som anlitas för att utföra vaccineringar i sina hembyar. Förhoppningen är att välkända ansikten ska minska misstron mot poliokampanjerna.
– Nu återstår bara de riktigt utmanande platserna. Vi lägger mycket kraft på att bygga förtroende, bland annat genom att samarbeta med religiösa och politiska ledare som har starkt inflytande och genom att regeringen utser lokal vaccinationspersonal, säger Rutter.
Nyligen dödades en mamma och hennes 16-åriga dotter medan de var ute på vaccinationsuppdrag i Quetta.
De hade inget skydd av vakter — vilket har varit brukligt på grund av attackerna från militanta grupper. Men enligt polisen i Quetta väcker de för mycket uppmärksamhet och har därför plockats bort.
– Det är oerhört sorgligt att en mamma och dotter dödades när de arbetade för att skydda barnen i sitt område mot polio. Men tidigare attacker har inte bromsat de framsteg som har gjorts, säger Rutter.
– Poliovaccinatörerna är de verkliga hjältarna. De framgångar som har gjorts de senaste fyra—fem åren är helt och hållet deras förtjänst.
Det är bara Pakistan, Afghanistan och Nigeria som har endemisk polio, det vill säga att spridningen aldrig har upphört. Förra året registrerades bara 22 fall av den vilda formen av poliovirus i världen, att jämföra med omkring 350 000 insjuknade för 30 år sedan. Men ju närmare nollan man kommer — desto större blir utmaningarna.
– Det är alltid väldigt svårt att nå ut till de allra sista personerna med vaccin. När det gäller polio handlar det ju om relativt osäkra områden, säger Ann Lindstrand, chef för enheten för vaccinationsprogram hos Folkhälsomyndigheten.
Lindstrand har länge följt utvecklingen kring kampen mot polio och är positiv till utsikterna att slutligen kunna utrota sjukdomen. För att ta det i mål krävs noggrann samordning och en sista kraftansträngning.
– Det är fantastiskt, helt makalöst, att arbetet har kommit så här långt. Jag ser en beslutsamhet hos de internationella organisationerna som får mig att tro att vi kommer att nå eliminering, säger hon.
– Men det kommer inte att bli lätt. Än finns inget slutdatum, för eliminering av polio i världen.
Sofia Eriksson/TT
Polio
Polio, som förr kallades barnförlamning, är en smittsam infektionssjukdom. Den orsakas av tre olika typer av poliovirus, vilka alla ger samma sjukdomsbild. Sjukdomen drabbar främst barn under fem år.
Under första halvan av 1900-talet var polio en vanligt förekommande sjukdom i Sverige. Den sista epidemin var 1953, då fler än 5 000 fall registrerades. Massvaccinering infördes 1957, varpå antalet fall minskade snabbt. Det sista inhemska fallet rapporterades 1977.
I världen är det i Afghanistan och Pakistan som läget är värst. Fler länder är dock sårbara på grund av faktorer som låg vaccinationstäckning, bristfällig vård eller väpnade konflikter.
Målet var att sjukdomen skulle utrotas 2012, men det var svårare än väntat.
Källa: Folkhälsomyndigheten