Dystert i Mexiko där militären bekämpar brott
När vi kör om militärkolonnen sitter soldaterna hukade på de öppna flaken, med skidmasker på huvudena som skydd från vinddraget. Genom springorna i maskerna blänger trötta, härdade ögon på mig. De skarpladdade automatvapnen ligger i knäna.
Motorvägen ringlar upp genom bergen, sydväst om Mexico City. Vi är på väg mot Morelos och Guerrero, ett par av de delstater där det mexikanska knarkkriget rasar för fullt.
Rubrikerna i omvärlden är mindre nu än för några år sedan. Men verkligheten har inte förändrats till det bättre – snarare tvärtom.
Mexikos regering har blivit lite bättre på att tysta ned det som pågår, men siffrorna talar sitt tydliga språk: de första tio månaderna 2017 rapporterades 23 968 fall av dödligt våld från Mexiko (i Sverige anmäldes 338 fall under samma period – en hög siffra i Sverige, men inte i närheten av den mexikanska, inte ens om man räknar in skillnaden i befolkningsstorlek).
Någon helårsstatistisk har inte kommit än, men mycket tyder på att ett nytt, dystert mordrekord satts i Mexiko.
Förklaringarna är flera. Dels en stadig efterfrågan på illegala droger i USA och Europa. Dels korruptionen, som undergräver rättsstaten och gör det svårt att slå mot kartellernas finansiella flöden.
Men det handlar också om en strategi för brottsbekämpning som havererat – och som kan symboliseras av de där militärlastbilarna som vi just körde förbi.
Militariseringen och de hårda tagen har sedan 2006 bara lett till högre dödstal – och till fler än 10 000 anmälda militära övergrepp.
Hälften av mexikanerna är fortsatt fattiga, ojämlikheten enorm och tillväxten låg. Samtidigt har Mexiko blivit världens farligaste land för journalister att arbeta i.
I juli i år hålls det presidentval – och i arbetarklassen sätter en hel del sitt hopp till mitten-vänster-kandidaten Andrés Manuel López Obrador, som just nu leder i opinionsmätningarna.
Längre ut till vänster finns María de Jesús Patricio Martínez (”Marichuy”), en medlem av nahuafolket som stöds av bland annat zapatiströrelsen.
Men maktpartiet PRI har just satt igång sitt ökända valmaskineri.
I Morelos får jag höra vittnesmål om hur återuppbyggnaden efter jordbävningarna oblygt utnyttjas för röstköp. Kritiker varnar för att en ny lag kan öppna för att militären sätts in mot demonstranter i juli, om det visar sig att det förekommit utbrett valfusk.
Året kan bli dramatiskt i Latinamerikas näst största land.