Runt 350 000 barn och unga, eller närmare var femte elev i svenska skolor går idag i friskolor.

När friskolereformen genomfördes på 1990-talet talades det om att öka mångfalden och ge föräldrakooperativ och idéburna verksamheter en chans att driva skolor, men utvecklingen blev en annan.

– Visionen om mångfald och valfrihet blev till stor del en storskalig skolindustri där det gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt, sa Kent Werne när han i dag presenterade rapporten Skolindustrin, hur mångfald blev enfald, som han skrivit på uppdrag av LO.

År 2016 gick tre fjärdedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, och marknaden domineras av ett fåtal stora koncerner som köper upp de mindre bolagen för att öka sina vinster.

Den största av dem, Academedia, har 369 förskolor och skolor i Sverige med mer än 60 000 elever.

Koncernen kontrollerar därmed runt en femtedel av hela friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket pengar som alla icke vinstdrivande skolstiftelser och skolföreningar tillsammans.

De fem största skolkoncernerna tjänade tillsammans en knapp miljard kronor år 2016.

De tjänar sina pengar delvis genom stordrift och likriktning av verksamheten, men främst genom lägre lärartäthet, enligt rapporten.

I kommunala grundskolor gick det till exempel 11,8 elever per lärare i genomsnitt år läsåret 2016/17 att jämföra med 13,3 i fristående.

Regeringen är på väg att lägga fram ett lagförslag om vinstbegränsning i skolsektorn.

LO har krävt mer långtgående begränsningar och tror inte att sådana regler skulle minska valfriheten.

– Sverige är det enda landet i världen där skattefinansierade skolor tillåts dela ut vinst till ägarna. En vinstreglering skulle alltså knappast hota mångfalden, utan borde i stället kunna ge större utrymme till friskolor som inte har vinsten som drivkraft, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) som deltog i dagens seminarium säger att alla politiska partier borde vara självkritiska och försöka lösa skolans problem, som inte bara handlar om vinstjakten utan också om fallande kunskapsresultat och lärarbrist.

– Vi borde ha en ordentlig diskussion om hur vi använder våra skattepengar på bästa sätt, inte bara ropa på att skjuta till mer pengar till olika områden, sade han vid dagens seminarium.

– Ska vi tillåta en miljard i vinst till skolföretag, eller behövs de pengarna någon annanstans? Ska vi sänka skatten med de pengarna, det borde även Alliansen fundera över, sade han vidare med en passning till Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot från Moderaterna som också var på plats.

Hon stod dock fast vid sin, och partiets negativa inställning till vinstbegränsningar.

– Vi borde fokusera på innehållet, vad vi vill se i skolan. Vi vill ha nationella kvalitetskrav och jämförelser och en tuffare skolinspektion som håller koll, sade hon.