– Vi befinner oss i helt otrampad terräng. Vi har aldrig tidigare haft så stimulativ penningpolitik globalt som de senaste sju, åtta åren. Vi kan inte vara säkra på vad som händer när stimulanserna dras tillbaka, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

En direkt konjunkturell händelse som Måhlén nämner är USA:s centralbanks räntehöjningar som de flesta bedömare tror fortsätter under 2018.

– Man riskerar att komma till en nivå som blir känslig för ekonomin och de finansiella marknaderna, säger Måhlén, och poängterar att den globala skuldsättningen är hög, vilket ger en förhöjd räntekänslighet.

En annan risk är om inflationen, som under väldigt lång tid varit låg, plötsligt blir högre än förväntat.

– Det skulle få stora effekter på de finansiella marknaderna, säger Måhlén.

Ytterligare en risk som Handelsbankens chefsstrateg nämner är den svenska bostadsmarknaden. Huvudscenariot är att det blir en avkylning, snarare än en krasch. Men skulle det bli värre kan det slå mot konjunkturen.

En bild som delas av Swedbank.

– I Sverige har bostadsmarknaden poppat upp som en osäkerhetsfaktor inför 2018. Blir det en tillfällig svacka, vilket vi och de flesta andra tror, eller eskalerar det till något bekymmersamt, det är en osäkerhetsfaktor, säger Knut Hallberg, senior ekonom på Swedbank.

Inför 2018 finns geopolitiska risker. Men ekonomerna tycker att det ser ljusare ut nu än för ett år sedan.

– Vi går in i 2018 med kraftigt förbättrad tillväxt jämfört med i början på 2017. Den är inte bara stark, den är bred, många länder har acceleration i tillväxten. Det är en situation som vi inte sett sedan finanskrisen och året kommer nästan oundvikligen att börja väldigt positivt globalt sett, säger Måhlén.

Swedbank i sin tur konstaterar att en rad politiska risker som fanns i början på 2017 har sjunkit tillbaka. USA under Trump, brexit, det franska valet med Front National där hela eurons framtid var ifrågasatt, den ekonomiska utvecklingen i Kina samt risken för en eskalering runt Ryssland och Ukraina.

Oron som finns kvar handlar huvudsakligen om en utvecklad konflikt i Mellanöstern samt en upptrappning i Nordkorea. Och i viss mån USA.

– Vi har Trump som är en joker. Hittills har den amerikanska ekonomin utvecklats bättre än vad vi trodde och han har lyckats baxa ihop ett löfte, skattereformen. Men Trump är Trump och det kan komma nya obehagliga utspel, säger Knut Hallberg.

Hur skulle ökade spänningar i Nordkorea slå mot ekonomin?

– Om Sydkorea och Japan som är stora, viktiga och tunga ekonomier i världen på något sätt drabbas av en större attack och blir ekonomiskt paralyserade skulle det påverka världsekonomin i stort, och även vår direkta export, säger Hallberg.

Mellanöstern?

– En kris mellan Saudiarabien och Iran kan dra in andra stater i regionen och det kan leda till nya stora flyktingströmmar till Europa med ekonomiska och politiska konsekvenser, säger Hallberg.

Ekonomerna lyfter också upp det italienska parlamentsvalet som väntas i mars som en osäkerhetsfaktor.

– Men man ska nog inte föreställa sig att det påverkar ekonomin så mycket, säger Claes Måhlén på Handelsbanken.

Swedbank ser lite annorlunda på det.

– Den populistiska och oberäkneliga femstjärnerörelsen leder i opinionsmätningarna och även om de inte väntas kunna bilda regering kan det bli besvärliga och utdragna regeringsförhandlingar, säger Knut Hallberg, och tillägger att det periodvis kan ge minskad riskaptit på de europeiska finansmarknaderna.

Olle Nygårds/TT