I debatten om hur fler ska komma i arbete hörs allt fler borgerliga röster upprepa mantrat om att utbildning aldrig kan hjälpa alla arbetslösa till jobb. I stället ska ingångslönerna sänkas, heter det enligt klassiskt borgerlig retorik.

Problemet med ett sådant resonemang är inte bara att det riskerar att låsa in människor i låglönejobb, det rimmar också illa med verkligheten. För även om arbetsgivare väger in fler aspekter vid en anställning, är det få som klarar sig utan en grundläggande gymnasieexamen.

Skolverket har i sina uppföljningar visat att en gymnasieexamen gör stor skillnad på arbetsmarknaden. Särskilt stor skillnad gör det för de elever som har gått ett yrkesprogram.

Yrkesprogrammen ger nämligen en unik möjlighet att kombinera praktisk arbetslivserfarenhet med utbildning – därmed kan elever skapa ett kontaktnät som möjliggör framtida jobberbjudanden.

Att det fungerar väl syns i statistiken. Av dem som hade läst ett yrkesprogram inom vård och omsorg, bygg, VVS eller fordon var hälften etablerade på arbetsmarknaden inom ett år efter avslutad utbildning.

Många unga vill hålla alla dörrar öppna. Att välja ett gymnasieprogram med inbyggd återvändsgränd lockar därför inte

Therese Guovelin

De goda chanserna till jobb i dessa sektorer beror på att det länge saknats personal. Och så ser även framtidsprognoserna ut. Trots det väljer en relativt liten andel elever yrkesprogram på gymnasiet.

Det beror till stor del på gymnasiereformen från 2011 efter vilken yrkesprogrammen inte längre ger behörighet att läsa vidare på högskola eller universitet.

Många unga vill hålla alla dörrar öppna. Att välja ett gymnasieprogram med inbyggd återvändsgränd lockar därför inte.

För att fler ska välja yrkesprogram har LO länge krävt att programmens status åter måste höjas.

Vi välkomnar därför att regeringen nu föreslagit att yrkesprogrammen ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet. Det är ett riktigt smart drag.

Den som väljer ett yrkesprogram får en utbildning som det finns en stark arbetsmarknad för.

Det är kollektivavtalade löner och yrkesprogram med möjlighet till fortsatta studier som gynnar svensk arbetsmarknad bäst

Therese Guovelin

Samtidigt får eleven möjlighet att läsa vidare senare i livet, om hon eller han vill det då. Dessutom finns goda chanser att göra karriär på den arbetsplats man jobbar på.

Mot bakgrund av detta framstår det som obegripligt att borgerliga politiker hellre vill satsa på låga ingångslöner och yrkesprogram utan högskolebehörighet.

Det är kollektivavtalade löner och yrkesprogram med möjlighet till fortsatta studier som gynnar svensk arbetsmarknad bäst.

Sverige ska konkurrera med kompetens, inte med låga löner.