1.Riksdagen tog nyss bort tidsgränsen, varför har den ändrat sig?

Tidsgränsen infördes av Alliansregeringen 2008 och innebar att det fanns en gräns för antalet dagar med sjukpenning. Den gick vid ungefär ett och ett halvt år, noga räknat 914 dagar.

2014 gick Socialdemokraterna till val på att avskaffa tidsgränsen, och sedan 1 februari 2016 är den borta. Men redan när det beslutet togs fanns egentligen en majoritet i riksdagen för bibehållen tidsgräns. Skillnaden var att Sverigedemokraterna då valde att inte göra gemensam sak med Allianspartierna. Det gör de nu. Varför SD röstade med Allianspartierna igår, men inte när tidsgränsen slopades, säger sig Mikael Bystedt vid SD:s presstjänst ”inte ha någon information om”.

2. När kommer tidsgränsen tillbaka?

Åtminstone inte före 2019. Visserligen har riksdagen beställt lagförslag av regeringen om återinförd bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Men regeringen har ett visst utrymme att trotsa riksdagens beslut, eller i alla fall maska.

Och det tänker regeringen utnyttja. I SMS till Arbetet säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll: ”Jag kommer vara tydlig gentemot riksdagen att vi inte tycker det är en rimlig väg framåt i välfärden. En bortre tidsgräns är ett slag i ansiktet på människor”. Ministern säger också om tidsgränsen att ”jag går gärna till val mot högerkrafterna som vill återinföra den”. Slutsatsen måste bli att inget lagförslag om återinförd tidsgräns läggs på riksdagens bord före valet 2018, utan tidigast av en eventuell borgerlig regering efter valet.

3.Har slopandet av tidsgränsen gjort att fler nu är sjukskrivna?

Inför beslutet att avskaffa tidsgränsen sa Försäkringskassan i sitt remissvar att ”det saknas en fullständig bild av vilken betydelse införandet av en bortre tidsgräns har för utvecklingen av sjukfrånvaron, både i Sverige och internationellt”. I dag vill Försäkringskassan inte kommentera vilka effekter avskaffandet av tidsgränsen har haft, då frågan är politiskt känslig.

Det är ett faktum att antalet sjukfall som varat över två år har ökat sedan februari 2016. Men i en analys tidigare i år poängterade Försäkringskassan att uppgången i antal långa sjukfall inleddes redan 2013 – inte under 2016, då tidsgränsen togs bort.

Precis som uppgången i långa sjukfall runt millennieskiftet föregicks den nuvarande av en ökning i antalet startade sjukfall. En annan förklaring till att de långa sjukfallen blir fler är att sjukfrånvaron i allt högre grad beror på psykiatriska diagnoser. En tredje är de strikta reglerna för sjukersättning, som gör att utflödet från sjukpenning till sjukersättning har krympt till en rännil (före regeländringen beviljades 40 000 sjukersättningar per år, nu 9 000). Till detta kommer effekten av den borttagna tidsgränsen, skriver Försäkringskassan.