Krisplan ska rädda människor undan slaveri
I ljuset av rapporterna om att människor säljs som slavar i Libyen lovar Afrikanska unionen (AU) och EU att göra mer för att hjälpa tusentals migranter som sitter fast i landet.
– Om människor utsätts för slavhandel måste vi agera snabbt, säger statsminister Stefan Löfven.
Mellan 400 000 och 700 000 migranter och flyktingar lever i läger i Libyen, många av dem under ”omänskliga” förhållanden, enligt AU-kommissionen ordförande Moussa Faki Mahamat.
Att människor — många med hopp om att ta sig till Europa — därtill säljs som slavar gjorde migrationsfrågan till en oundviklig huvudpunkt under toppmötet mellan Afrikanska unionen och EU som nu har avslutats i Elfenbenskusten.
Och efter ett krismöte utanför det ordinarie programmet kunde AU, EU och FN enas om en nödplan som syftar till att människor som sitter fast i libyska läger ska få hjälp att återvända hem. En del kan också komma att få asyl i Europa.
– Slavhandel är fullkomligt oacceptabelt och måste få ett stopp så snabbt det bara går. Och nu finns en politisk överenskommelse om en insats som ska ledas av Afrikanska unionen, i samförstånd med de länder som är inblandade, säger statsminister Stefan Löfven (S) till TT:s utsända i Abidjan.
För att komma åt de kriminella nätverken ska länder som bland annat Libyen, Frankrike, Tyskland, Niger och Tchad dela på polis- och underrättelseinformation, enligt Frankrikes president Emmanuel Macron som också vill se militära insatser mot människohandlare.
Men enligt Löfven är formen för samarbetet ännu inte klart.
– Det är inte ett militärt ingripande som har diskuterats i första hand. Det viktiga är att vi ser till att befria människor som utsätts för slavhandel, och att det sker i enlighet med internationell lag, säger Löfven.
– Jag tycker också att det är viktigt att de ansvariga ställs inför rätta.
Uppmärksamheten kring slavhandeln kastade visst grus i mötesmaskineriet eftersom AU och andra kritiker har pekat ut EU:s omstridda samarbete med Libyen som en drivande faktor till övergreppen. Men Europeiska rådets ordförande Donald Tusk fortsatte att mana till enighet och FN-sanktioner mot människosmugglare och människohandlare.
– Migration har stor påverkan på båda våra kontinenter. Därför vi har ett gemensamt ansvar att erkänna det som en viktig del i våra relationer, och det krävs att vi agerar tillsammans, sade Tusk i sitt avslutningsanförande.
Huvudtemat för tvådagarsmötet var annars tänkt att vara ungdomar — vilket också tangerar migrationsfrågan eftersom många unga afrikaner inte ser någon annan utväg än att lämna sina hem för att skapa sig en framtid.
Det vill Löfven sätta stopp för genom att det skapas mer möjligheter till jobb och utbildning på hemmaplan för den snabbt växande afrikanska befolkningen, som väntas ha fördubblats till omkring 2,4 miljarder år 2050.
– Samarbetet mellan EU och AU är gynnsamt, både i det korta perspektivet, för människor som far illa, men det är också betydelsefullt på lång sikt att känna att vi samarbetar i en global ekonomi och ser till att utveckla länder och skapa välstånd för alla, säger han.
Sofia Eriksson/TT
Femte toppmötet
Det femte toppmötet mellan AU och EU hölls i Abidjan, Elfenbenskusten, den 29—30 november. Toppmötet hålls växelvis på den europeiska och den afrikanska kontinenten vart tredje år och det här var tredje gången som det hölls i Afrika, och första gången som det hölls söder om Sahara.
Mötet ska fungera som en plattform för dialog mellan afrikanska och europeiska länder i syfte att främja starka ekonomiska och politiska band mellan dem. I år har det gått tio år sedan den gemensamma strategin för EU och Afrika antogs.
I Abidjan har de politiska ledarna för över 80 länder diskuterat de framtida förbindelserna mellan Europa och Afrika. Tanken var att fokus skulle ligga på ungdomar, 60 procent av befolkningen i Afrika är under 25 år, men i praktiken har mycket av mötet handlat om migration.
Andra prioriteringar i partnerskapet EU—Afrika har också diskuterats. Det handlar bland annat om fred och säkerhet, samhällsstyrning och demokrati, mänskliga rättigheter, investeringar och handel, kompetensutveckling och jobbskapande.
Fakta: Tio år av gemensam strategi
Sammantaget är EU och EU-länderna de största bidragsgivarna till utveckling, stabilitet och fred i Afrika. Afrikanska och europeiska länder samarbetar genom flera ramar.
Cotonouavtalet är den övergripande ramen för EU:s förbindelser med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna). Det täcker EU:s förbindelser med 79 länder, däribland 48 länder i Afrika söder om Sahara.
Den gemensamma strategin EU—Afrika antogs 2007 som en formell kanal för EU:s förbindelser med afrikanska länder. Den genomförs med hjälp av regelbundna handlingsplaner, varav den senaste löper ut i år.
Under toppmötet i Abidjan kommer de politiska ledarna att diskutera framstegen i handlingsplanen, samt hur strategin ska se ut framöver.
Källa: Europeiska rådet