Personlig assistent anmälde sextrakasserier – men sambo är aldrig arbetsgivare
En personlig assistent ansåg sig var sexuellt trakasserad av brukarens sambo, och gick hela vägen till Arbetsdomstolen. Men sambon är ingen arbetsgivare. Det slår domstolen fast i dag.
Den personliga assistenten var anställd i ett bolag och hade jobbat för samma brukare under tre år. Enligt henne, och byrån Malmö mot diskriminering som drivit hennes fall, utsattes hon och andra kvinnliga assistenter för sexuella trakasserier av brukarens manlige sambo. Det har enligt henne handlat om ett sexuellt språkbruk, att han tafsat på henne och vid ett tillfälle stoppat händer innanför tröjan på henne. Han ska också pratat nedlåtande om hennes bakgrund, då hon ursprungligen kommer från Tjetjenien.
Mannen hade fullmakt för sambon som var brukaren. Enligt Malmö mot diskriminering innebar det i praktiken att han också arbetsledde i vardagen. Man anser att sambon befunnit sig i en roll som ”någon som utför arbetet hos arbetsgivaren” och att trakasserierna skett ”i samband med arbete”. Vilket är vad diskrimineringslagen kräver för att det ska röra sig om trakasserier på jobbet.
Men vare sig Malmö tingsrätt eller nu Arbetsdomstolen (AD), dit man överklagat, håller med.
AD skriver i sin dom bland annat att man ”kan konstatera att verksamhet med personlig assistans är speciell efter som brukaren, mot bakgrund av LSS, har stort inflytande över hur assistansen ska utföras”. Men att det inte innebär att bolaget som står för den personliga assistansen har delegerat sin arbetsledningsrätt till brukaren, eller till en sambo.
Både AD och tingsrätten påpekar dock att bolaget har ansvar för arbetsmiljön, vilket i sådana fall är en fråga för arbetsmiljölagstiftningen.
Enligt bolaget handlade det som framkommit om ett ”negativt beteende” hos sambon som var sjuk och blev allt sjukare under senare delen av assistentens anställning. Samtliga assistenter ska ha fått frågan om de uppfattade honom som ett arbetsmiljöproblem, ingen av dem ska ha bett bolaget prata med honom. Den manlige sambon har sedermera avlidit.
Kvinnan polisanmälde mannen. Förundersökningen lades ner. Hon var medlem i Kommunal som valde att inte föra hennes talan. Nu får Malmö mot diskriminering stå för rättegångskostnader på drygt tusen kronor. Samtliga ledamöter i AD var överens om domen.