Laglöst Libyen göder modern slavhandel

Moussa Sanogo tillbringade över fyra månader i Libyen, det krigshärjade land som fungerar som genomfartsplats för många afrikanska flyktingar och migranter med målet Europa.

22-åringen utsattes för misshandel och tvångsarbete — innan han fick FN-hjälp att återvända hem till Elfenbenskusten.

– Vi var slavar, berättar han för nyhetsbyrån AFP.

PRISBELÖNT FOTOREPORTAGE – STRANDSATTA I LIBYEN

Världen har skakats av medieföretaget CNN:s bilder som visar unga män som säljs för några tusenlappar, ofta för att arbeta inom jordbruk. Den som gör motstånd riskerar att skjutas ihjäl.

Vid ett tillfälle fångades Sanogo in av människor som låtsades vara poliser.

Han såldes vidare för motsvarande 3 000 kronor och tvingades arbeta i ett tomatfält i en månad.

När han flydde tillbaka genom öknen fängslades han i Niger, flydde igen och hamnade i Tunisien. Där träffade han människosmugglare som lovade att ta honom till Europa, om han bara återvände till Libyen.

– Vi hölls fångna i ett litet rum med 60 människor, och vi kunde inte tvätta. När araberna kom in bar de masker på grund av lukten, säger han om vad som väntade där.

I matväg slängde männen åt dem en bit bröd och ost. Misshandel var vanligt förekommande.

– De slår en hela tiden, i synnerhet stora personer som mig, tills blodet flyter, med pinnar, med metall, med gevärskolvar. Jag skulle inte önska min värsta fiende det här.

FN har sagt att slavhandeln bör utredas som ett möjligt brott mot mänskligheten.

Frågan om situationen i Libyen kommer definitivt att komma upp under toppmötet mellan AU (Afrikanska unionen) och EU i Abidjan i veckan. Libyska diplomater har vädjat om hjälp från både EU och AU för att tackla problemet.

I helgen har upprörda demonstrationer hållits på många håll i världen — för Sveriges del i bland annat Malmö, Stockholm och Uppsala — mot att slaveriet får pågå.

Samtidigt har EU kritiserats för att samarbeta med den libyska kustbevakningen för att förhindra att migranter ska korsa Medelhavet.

– Det som har hänt i Libyen är chockerande, skandalöst, men vi måste se till ansvaret här. I Libyen finns ingen regering, så EU kan inte välja ett utvecklingsland och be det landet att hålla kvar flyktingar, när det inte har något sätt att göra det på, sade AU-chefen Alpha Condé nyligen.

Forskaren Jesper Bjarnesen håller med om att EU har varit för snabba med att försöka samarbeta med den fragmenterade libyska staten — som inte har kunnat säkerställa migranternas säkerhet. Därför anser han att EU:s politik har skapat slavmarknaden.

– Så länge man inte kommer åt anledningarna till att det finns en så överväldigande efterfrågan på olagliga vägar in i EU, bidrar EU:s invandringspolitik till att upprätthålla de strukturer som möjliggör det skrupellösa utnyttjandet av afrikanska migranter i Libyen, säger Bjarnesen, som är knuten till Nordiska Afrikainstitutet.

– EU har varit mer fokuserat på att skicka irreguljära (papperslösa) migranter tillbaka till den afrikanska kontinenten, och att hålla nya migranter undan.

Bjarnesen anser att det behövs göras mer för att skapa flera lagliga vägar in i Europa, genom exempelvis ökad rörlighet för studenter, målinriktad arbetsrekrytering även för lågutbildade och humanitära korridorer för internationella flyktingar.

– Om toppmötet ska diskutera slaveri hoppas jag att de kommer att prata om de större strukturella frågorna kring varför det finns unga afrikanska män och kvinnor som hamnar där och varifrån de kommer. Det är viktigt att EU tar sitt ansvar.

Sofia Eriksson/TT