Globaliseringen kräver stark a-kassa
När en av världens mäktigaste tankesmedjor på högerkanten omvärderat sin syn på arbetslöshetsförsäkringen är det hög tid för stora delar av den svenska borgerligheten att rannsaka sig själv, skriver Arbetets ledarskribent.
Globaliseringsivrarnas högborg. Så har The Peterson Institute (PIIE) beskrivits av tidningen New York Times.
Tankesmedjan, namngiven efter den republikanske miljardären och Wall Street-veteranen Peter G. Peterson, har tidigare kritiserats för att förbehållslöst propagera för ökad globalisering utan att erkänna att det finns både vinnare och förlorare med ökad frihandel.
I år gjorde dock PIIE en U-sväng i frågan. Det är stort.
Som en av världens mest inflytelserika tankesmedjor har de nämligen makt att forma synen på globalisering, frihandel och dess konsekvenser på olika samhällsskikt.
I rapporten The Payoff to America from Globalization, som nyligen släpptes, drog PIIE slutsatsen att många amerikanska arbetare förlorat på USA:s ekonomiska integration med andra länder.
Från 2001 till 2016 beräknas 2,5 miljoner arbetstillfällen ha försvunnit. Det är mer än 150 000 jobb per år.
För att råda bot på den här utvecklingen förordar PIIE nu en mer generös arbetslöshetsförsäkring.
Risken är annars stor att den ekonomiska osäkerheten bland amerikanska arbetare leder till ökad fientlighet mot globalisering, skriver rapportförfattarna.
Det är samma slutsats som dras i flera andra studier, även här i Europa. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Common Market Studies visar statsvetarna Daphne Halikiopoulou och Tim Vlandas att nedmonterad arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadslagstiftning är de avgörande ekonomiska faktorerna för stöd till högerextrema partier i Europa.
Ökad arbetslöshet behöver inte per automatik resultera i ökad misstro mot omvärlden hos ett lands invånare.
Men det krävs en stark a-kassa och bra omskolningsmöjligheter som skapar trygghet när gamla jobb försvinner och nya uppstår. I annat fall kan främlingsfientligheten öka.
En viktig insikt för dem som tror på ett öppet samhälle.
Ur denna synvinkel har borgerlig politik varit en katastrof. Regeringen Reinfeldt som hade makten mellan 2006 och 2014 genomförde de största försämringarna av a-kassan i svensk historia.
En politik som lagt grunden för Sverigedemokraternas (SD) framfart. Valet 2006 fick SD 2,9 procent av rösterna. Valet 2014 fick de 12,9 procent av rösterna och en vågmästarroll i riksdagen.
Vore det val i dag visar mätningarna att SD skulle få ännu större stöd.
Om SD någon gång skulle bli största parti bland arbetare vore det en mardröm för arbetarrörelsen men också för den anständiga borgerligheten som vill se ökad öppenhet mot omvärlden, inte mindre.
Ändå finns det frihandelsivrare och SD-motståndare på högerkanten som fortfarande vill bedriva ett slags korståg mot a-kassan, i stil med regeringen Reinfeldt.
Kommer de någonsin att förstå att en nedmontering av arbetslöshetsförsäkringen och andra trygghetssystem är de högerextremas främsta valarbetare?
Globaliseringen går inte att stoppa. Teknologisk utveckling kommer att fortsätta att sudda ut ekonomiska och kulturella gränser i rasande fart.
Som ett litet exportberoende land tjänar Sverige som helhet på fortsatt ekonomisk integration med andra länder.
Men för att svenska arbetare inte ska behöva dra nitlotten och sjunka ner i sociala problem och främlingsfientlighet krävs en stark arbetslöshetsförsäkring.
I valrörelsen 2018 borde det därmed inte längre gå att propagera för en politik som syftar till att nedmontera a-kassan och samtidigt säga sig vilja bekämpa den ökade högerextremismen.
De anständiga delarna av svensk borgerlighet borde därför släppa sitt motstånd mot våra gemensamma trygghetssystem och inse att globalisering utan en stark a-kassa är en farlig kombination.