Hemskickade pengar räddning i Zimbabwe
I många länder är remittering av pengar nödvändigt för tillräcklig försörjning. Zimbabwes ekonomi har sedan länge varit i mycket dåligt skick och många yngre väljer att flytta utomlands och jobba. Det har blivit räddningen för många av de familjer som blivit kvar i landet.
HARARE När seklet var ungt tvingades Sheila Mponda, 60, vinka farväl till alla sina fyra barn som då reste till Storbritannien från hemlandet Zimbabwe. Även om avskedet var tungt har barnen sedan dess lyckats etablera sig i det nya landet – och kunnat skicka hem pengar till sin mamma.
– Som änka förväntas jag leva i yttersta fattigdom, eftersom jag är äldre, saknar särskilda kunskaper och då min man har gått bort. Men mina barns flytt utomlands har varit som ett mirakel, säger hon.
De fyra barnen jobbar alla hårt för att kunna försörja både sina familjer i Storbritannien och sina nära och kära hemma i Zimbabwe.
– Men var skulle de ha hittat några jobb här hemma, men den ekonomi som råder här?, säger Sheila Mponda.
Dewa Mavhinga är chef för människorättsorganisationen Human Right Watchs avdelning för södra Afrika. Han understryker att de pengar som skickas hem från zimbabwier i exil betyder skillnaden mellan överlevnad och svält för många familjer. Samtidigt kommer pengarna främst till nytta på individnivå.
– Zimbabwes ekonomi har på grund av vanskötsel kollapsat och det har även gjort det svårt för myndigheterna att utnyttja de pengar som skickas hem från diasporan för att bygga en hållbar utveckling, säger Dewa Mavhinga till IPS.
Han menar att landets myndigheter måste återuppbygga människors förtroende för att investeringar som görs också blir skyddade. Detta för att zimbabwier i exil i högre grad ska vara intresserade av att finansiera sådana satsningar.
Ekonomen Prosper Chitambara, som arbetar för det lokala forskningsinstitutet Ledriz, säger att de pengar som skickas hem till landet i dag främst bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Det sociala skyddsnätet stärks därmed genom pengarna, men de går inte till en finansiering av satsningar som kan påskynda utvecklingen.
– Den osäkerhet som råder påverkar möjligheterna att ta tillvara de hemskickade pengarna, eftersom ingen vill investera i en osäker miljö, säger Prosper Chitambara till IPS.
Han menar att landets myndigheter i högre grad borde stärka relationerna med de zimbabwier som lever utomlands, för att gemensamt arbeta för att stärka den ekonomiska utvecklingen i landet.
Förra året lanserade FN:s migrationsorganisation, IOM, tillsammans med regeringen i Zimbabwe en satsning som syftar till att uppnå just detta.
IOM:s Zimbabwe-chef Lily Sanya berättar att man arbetar för att myndigheterna ska få fram mer uppgifter om medborgare som lever i exil, vilka kunskaper de har och på vilket sätt de kan samverka.
– Målet är att skapa plattformar för dialog, där diasporan ska kunna bidra till förvaltningen och den nationella utvecklingen, säger Lily Sanya.
Ett av resultaten är ett program där zimbabwier som lever utomlands och har specialkunskaper nu ges möjlighet att resa hem för att under en kortare tid arbeta som experter inom sjukvården eller utbildningssektorn.
Sally Nyakanyanga/IPS