EU-pris utmanar Venezuela

Talman Antonio Tajani varnar för en ”verklig humanitär katastrof” i Venezuela, när han motiverar årets beslut från parlamentets gruppledare i Strasbourg.

– Vi kan inte förbli tysta. Vi måste försvara demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, förklarar Tajani.

– I dag visar vi vår vilja att stå nära det venezuelanska folket och hedra dem som blivit fängslade bara för att ha uttryckt sina åsikter och vars dagliga kamp mot en totalitär regim vi bevittnar, säger talmannen.

De som prisas är främst landets oppositionsdominerade parlament, Nationalförsamlingen, med talman Julio Borges i spetsen, samt en rad namngivna politiska fångar.

Beslutet faller dock inte i god jord hos EU-parlamentets vänstergrupp, GUE/NGL, som har nära band till Venezuelas president Nicolas Maduro.

”I den här oppositionsgruppen ingår medlemmar av Venezuelas extremhöger som inte är intresserade av att återställa demokrati. GUE/NGL beklagar djupt att Sacharov-priset använts som ett vapen och kommer att bojkotta prisceremonin i protest”, heter det i ett uttalande från vänstergruppen.

Bland de övriga finalkandidaterna om Sacharov-priset fanns även svensk-eritreanske politiske fången Dawit Isaak, som nominerats av socialdemokratiska partigruppen S&D, samt merparten av de svenska EU-parlamentsledamöterna.

”Jag är djupt besviken över att 2017 inte blev året då Dawit Isaak tilldelades Sacharov-priset, samtidigt som naturligtvis den demokratiska oppositionen i Venezuela också är värdiga pristagare”, skriver Cecilia Wikström (L) i ett uttalande.

”Tyvärr räckte det inte ända fram. Men vi är ändå glada för uppmärksamheten kring fallet Dawit Isaak och vi kommer inte att minska på vårt engagemang — tvärtom”, säger i sin tur Marita Ulvskog (S).

Själva prisceremonin äger rum i december.

Wiktor Nummelin/TT