På måndagskvällen kom EU:s arbetsmarknadsministrar överens om hur reglerna för när människor arbetar i andra länder ska förändras.

Men medan svenska regeringen och svenska fackförbund uttrycker positiva ord, är Europafacket, EFS, desto mer kritiskt.

– Vi är besvikna. Vi har inte sett de slutliga dokumenten eller alla detaljer men efter vad vi hört komma från rådet kan vi bland annat se att transportsektorn är exkluderad för många år framöver. Det är ett stort problem att vi idag inte vet om lastbilschaufförer måste betala sina egna hemresor i framtiden, säger Liina Carr på Europafacket som representerar 60 miljoner löntagare i Europa.

En positiv sak som Liina Carr dock pekar på i överenskommelsen är att rådet har gått med på att ändra ersättningsnivån för utstationerad personal från minimilön till ”likvärdig ersättning”.

Det betyder att utstationerade arbetare ska ha rätt till samma lön som sina kollegor i värdlandet.

– Men ett annat problem är tidsramen för genomförandet. Fyra år? Det är ju inget nytt direktiv, utan en förändring av ett existerande. Jag kan inte se någon annan förklaring än att tidsramen är till för att kunna utnyttja arbetare så länge som möjligt. Två år hade räckt mer än väl för införandet, säger Liina Carr.

– Dessutom förstår jag inte hur medlemsstaterna tror att de i praktiken löser skillnaden i tidsgräns för utstationering och social trygghet.  I går bestämde rådet att hemlandets socialförsäkringar ska gälla i 24 månader. Så utstationering är tolv månader men socialförsäkringen gäller i 24 månader.