”Vi behöver bostäder man har råd med”
Byggandet har ökat rejält och det byggs nästan lika många lägenheter som under miljonprogramsåren. Det är en positiv utveckling. Men vilka har råd att bo i de nybyggda lägenheterna? undrar Erik Elmgren, förhandlingschef Hyresgästföreningen.
Hyresgästföreningen lämnade nyligen sitt remissvar till utredningen ”Hyror vid nyproduktion”.
Regeringen beslutade i november 2016 att se över den nuvarande modellen för hyressättning vid nyproduktion av hyreslägenheter, det vill säga reglerna om presumtionshyra, och tillsatte därför en utredning som presenterade sitt förslag i somras.
Presumtionshyra innebär möjligheten att ta ut högre hyra för nyproducerade hyresrätter.
Syftet med översynen var att skapa bättre förutsättningar för att bygga hyresrätter i de delar av landet där det råder bostadsbrist. Det vill säga i ungefär 255 av landets 290 kommuner.
Utredningen föreslår några mindre förändringar av reglerna, men konstaterar samtidigt att det inte är troligt att en förändrad modell kommer att kunna bidra till en ökad produktion av hyresbostäder. Den uppfattningen delar vi.
Hyrorna i nyproducerade hyresrätter är redan i dag så höga att hushåll med normala inkomster inte har råd att efterfråga dem
Hyrorna i nyproducerade hyresrätter är redan i dag så höga att hushåll med normala inkomster inte har råd att efterfråga dem.
Statistik som Hyresgästföreningen har tagit fram från SCB visar att om ett hushåll kan lägga max 40 procent av sin disponibla inkomst på hyran – vilket är en relativt hög nivå – så har 54 procent av hushållen inte råd med en 60 kvadratmeter stor genomsnittligt prissatt hyresrätt i nyproduktion.
Bostadsbristen består därför trots ökat bostadsbyggande. Det är kort sagt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga.
Det är även ett problem att nyproducerade hyresrätter i dag är betydligt dyrare att bo i än bostadsrätter.
I genomsnitt skiljer det cirka 4 000 kronor i månaden mellan en nybyggd bostadsrätt och motsvarande hyres-lägenhet. Störst är skillnaderna i storstäderna och i Storstockholm är skillnaden allra störst.
Det behövs en bred skatteöversyn för att komma till rätta med den ekonomiska obalans som råder mellan hyrt och ägt boende.
Vi måste även öka konkurrensen i byggsektorn för att sänka Europas högsta produktionskostnader.
Dessutom måste kommunerna använda sina kommunala bostadsbolag och sin mark på ett mer effektivt sätt.
På längre sikt krävs en justering av den skatteorättvisa som råder mellan olika boendeformer
Det investeringsstöd som staten har infört för att få fram fler hyresrätter med mer rimliga hyror är ett steg på vägen, men på längre sikt krävs en justering av den skatteorättvisa som råder mellan olika boendeformer.
Det krävs alltså helt andra åtgärder än förändringar i hyressättningssystemet för att öka nyproduktionen av hyresrätter. Vi behöver en debatt om hur vi får fram fler lägenheter med hyror som människor har råd att efterfråga.
I förlängningen handlar det om att vi behöver en bredare diskussion om vilket samhälle vi vill bygga i framtiden. Vad är det vi bygger egentligen och vilka ska bo i det vi bygger?
Vi behöver inte fler svindyra hyresrätter och bostadsrätter vid våra strandkajer, utan fler små klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror i alla lägen.
Vi behöver kommun- och stadsdelar med väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik.
Vi behöver kommunpolitiker som med genomtänkta ageranden bygger ihop sina städer, inte segregerar dem ytterligare. Och framför allt behöver vi en aktiv bostadspolitik värd namnet.
