Distriktsläkaren: Det känns bra att hjälpa folk
Distriktsläkaren Maria Warenmark tycker att patienterna är det bästa med jobbet, men efterlyser mer fortbildning. Följ med henne på en arbetsdag.
Tidigt under utbildningen bestämde sig Maria Warenmark för att bli distriktsläkare för att hon gillar att träffa folk.
Hon tycker om att folk kommer till hennes rum med sina problem.
– Läkare på sjukhus är mer specialiserade på det medicinska medan vi distriktsläkare är specialiserade på våra patienter.
Maria Warenmark har arbetat på fyra olika vårdcentraler i södra Stockholm – både små privatägda och i landstingets regi.
Sedan ett år arbetar hon på den privatägda Mottagningen Sjöstaden på Södermalm i Stockholm.
Det finns för- och nackdelar med båda, tycker hon. De privata är mer effektiva med snabbare beslutsvägar medan det ofta är lättare att gå på fortbildning för landstingets anställda.
Jag tycker jobbet är kul. Det känns bra att hjälpa folk
– Jag tycker jobbet är kul. Det känns bra att hjälpa folk, förklarar hon.
Till viss del är patienternas problem beroende av årstiderna. På vintern är folk förkylda och hostar.
Hela året kommer dock många med psykiatriska problem till vårdcentralerna och det tror Maria Warenmark är en spegling av samhället av i dag.
Hennes egen teori är att utmattningsdepressioner sköt i höjden efter att arbetsgivarna blivit skyldiga att stå för de första två veckornas sjukskrivning.
Då togs inga vikarier in första två veckorna och många gick sjuka till jobbet av lojalitet med arbetskamraterna och till slut blir man mer långvarigt sjuk.
Arbetstempot har ökat mycket. Hon berättar att läkarna ofta får skäll trots att de gör sitt yttersta.
Det är förskräckligt. Risken finns att läkarnas kunnande utarmas
På vårdcentralen i Bollmora sjukskrevs tre kollegor för utmattningsdepression. Maria Warenmark är själv ledig en dag i veckan för att orka med.
Det har funnits krav på att hinna med ett visst antal patienter per dag. Det är inget bra mått på god vård, tycker Maria Warenmark.
Det går ut över de gamla och sjuka, som tar lång tid, till förmån för de unga och raska, som har ont i halsen sedan igår kväll.
Hon trivs och vill fortsätta som distriktsläkare. Det enda som skulle kunna få henne att ändra sig är ett jobb inom fortbildning för läkare.
Maria Warenmark säger att det ofta är svårt för distriktsläkare att ta sig iväg på fortbildning över huvud taget men ännu mer från privata vårdcentraler med vinstintresse.
– Det är förskräckligt. Risken finns att läkarnas kunnande utarmas. Folk kommer till oss för vår kunskap och den får inte vara gammal.
En arbetsdag med Maria Warenmark
7.45 Kommer till jobbet
8.15 Träffar bokade patienter
9.45 Öppna mottagningen öppnar
11.00 Administrativ tid
15.00 Dagsbokningar
16.00 Samlar ihop
Om Maria Warenmark
Ålder: Just fyllt 60 år
År i yrket: Läkare sedan 1992.
Lön: ”62 400 kronor i månaden, tror jag. Jag tycker jag tjänar bra men saknar lite 1990-talet med lägre lön och lägre tempo.”
Om distriktsläkare: ”Vi ska kunna lite om mycket. Många distriktsläkare har jobbat med annat före utbildningen. Jag känner folk som varit fotografer, flygvärdinnor och plåtslagare.”
Bästa med jobbet: ”Patienterna.”
Sämst med jobbet: ”Att inte riktigt hinna med. Man har andan i halsen. Pappershögarna växer, det är så mycket att göra och man är rädd att missa, göra fel.”
Om jag inte blivit läkare: Trädgårdsarbetare.
Om specialistläkare
Utbildning: Minst 12,5 år för att bli specialistläkare.
Lön: Specialistläkare: 60 785 kronor i månaden i medellön. Distriktsläkare, specialist i allmänmedicin: 75 698 kronor i månaden i genomsnitt.
Framtidsutsikter: Mycket goda. Många går i pension. Behovet är särskilt stort av distriktsläkare och även av andra specialister.
Källa: Läkarförbundet och partsgemensam lönestatistik för 2016.