Avtal klart för 250 000 statsanställda
250 000 statligt anställda har fått ett treårigt avtal. Arbetare och tjänstemän får ett siffersatt löneutrymme på totalt 6,5 procent. Men fackens krav på kortare arbetstid gav inte resultat.
Britta Lejon, ordförande ST, Lena Nitz, ordförande Polisförbundet och Valle Karlsson, ordförande Seko, är några av de fack som fått klart ett statligt avtal.
Löneökningarna blir minst 2,2 procent det första avtalsåret, som inleds den 1 oktober 2017. Andra året ska lönerna öka med minst 2,0 procent och tredje året med 2,3 procent.
När potten för löneökningar räknas fram ska alla löner räknas till minst 24 000 kronor, även om myndigheten har anställda med lägre löner än så.
Det är samma typ av låglönesatsning som finns i industrins kollektivavtal från i våras, som fungerar som norm i årets avtalsrörelse.
Arbetsgivarverkets främsta krav har varit att alla statligt anställda, inte bara akademikerna, ska ha sifferlösa avtal som löper tillsvidare.
Tjänstemännens förhandlingsorganisation OFR har, tillsammans med Seko, än en gång stått emot det kravet.
– De vet att siffersatta löneökningar hör till de frågor vi är redo att ta en konflikt för. Och så viktigt var tydligen inte sifferlösa avtal för Arbetsgivarverket, säger OFR:s förhandlingsledare Åsa Erba Stenhammar.
– Treåriga avtal vid sidan av tillsvidareavtalet med Saco-S ger de statliga verksamheterna bra planeringsförutsättningar, säger Anna Falck, förhandlingschef vid Arbetsgivarverket.
Både Åsa Erba Stenhammar och Sekos avtalsansvarige Roger Pettersson pekar på trygghetsfrågor som de viktigaste fackliga framgångarna i uppgörelsen. Sedan 2010 har de tillsammans med Saco krävt att den karenstid på 14 dagar som finns i de statligt anställdas personskadeavtal ska slopas. Det kravet har de nu fått gehör för.
Dessutom slopas den så kallade vållandeprövningen: En anställd som drabbas av arbetssjukdom ska inte längre behöva bevisa att arbetsgivaren har vållat sjukdomen för att kunna få hjälp.
Ett nytt pensionsavtal för statligt anställda blev klart 2016. Men för dem som är födda 1986 eller tidigare gäller det gamla pensionsavtalet.
För den som är föräldraledig har det gamla avtalet varit mindre förmånligt: Tjänstepension har tjänats in under högst 180 dagar med föräldrapenning, och den som arbetar deltid när barnen är små har kunnat missa pensionsinbetalningar.
I fortsättningen tjänar alla statsanställda in tjänstepension vid föräldraledighet som är längre än 180 dagar, liksom vid deltidsarbete.
– Dessutom kommer tjänstepension att tjänas in när man vab:ar. Det här är ett jättestort steg framåt, säger Åsa Erba Stenhammar.
Arbetstidsförkortning var på förhand en av de viktigaste frågorna för tjänstemannafacken.
De yrkade på två lediga dagar per år för samhällsnyttiga aktiviteter, och att restid som har samband med arbetet skulle räknas som arbetstid.
Där blev det nej från Arbetsgivarverket. Däremot ska en partsgemensam arbetsgrupp om arbetstid tillsättas.
Sjukfrånvaron bland de statligt anställda ska minska, det har parterna lovat regeringen i en gemensam avsiktsförklaring från augusti 2016.
Nu blir frågor om ”ett hållbart arbetsliv” ett nytt arbetsområde för Partsrådet, ett organ som fack och arbetsgivare inom staten har sedan tidigare för bland annat arbetsmiljöfrågor.
