Vill ha ny DO för arbetslivet
En särskild ombudsman mot diskriminering i arbetslivet. Det föreslår Akademikerförbundet SSR. Liksom flera andra remissinstanser kritiserar de däremot idén om en diskrimineringsnämnd.
Ullika Dalén, chefsjurist Akademikerförbundet SSR.
ODA, eller ”Ombudsmannen mot Diskriminering i arbetslivet”.
En helt ny myndighet som ska utreda anmälningar om diskriminering i arbetslivet, samt arbeta förebyggande.
Det föreslår Akademikerförbundet SSR i sitt remissvar på den statliga utredningen om stärkt skydd mot diskriminering.
Arbetet har tidigare berättat att utredningen föreslår en ny nämnd som ska kunna göra enklare prövningar av diskrimineringsfall, så att fler får sina fall testade. Arbetslivets remissinstanser har levererat hård kritik mot det förslaget och SSR lanserar alltså ett eget alternativ i stället.
Deras chefsjurist Ullika Dahlén säger att de tror att en särskild ombudsman skulle ge bättre möjligheter att inrikta sig på det som är speciellt för arbetslivet.
Är ni kritiska till hur nuvarande DO har jobbat med arbetslivet?
– Ja, vi tycker inte att de fungerar som en ombudsman som hjälper och företräder individer som anmäler.
Vad skulle ert förslag göra för skillnad för den enskilde som drabbats av diskriminering?
– Det kan vara en myndighet som mer fokuserar på förutsättningarna i arbetslivet, som kan jobba mer aktivt kring de speciella förhållanden som finns där.
Och då skulle man få gå till domstol, som i dag, om ombudsmannen vill driva ett ärende?
– Ja, men även på vägen försöka hitta förlikningslösningar i större utsträckning. Man skulle mer fungera som en ombudsman som hjälper till att driva ärendena och ger individerna hjälp.
Tror du att många diskriminerade blir utan stöd i dag fast det finns ett ärende man skulle kunna driva?
– Det är svårt att säga, men jag tror att det finns många fler ärenden som skulle behöva utredas för att kunna ta ställning till det, att många inte ens blir utredda av DO i dag.
Och varför skulle man inte kunna göra det med en sådan nämnd som föreslagits i den statliga utredningen?
– Bland annat för att nämnden som föreslagits skulle ha enbart skriftligt förfarande och i många av de här ärendena måste man ha muntlig bevisning. Och inrättar man nämnden blir det svårt att veta när man ska gå dit och när man ska till DO, det blir många aktörer.
Den nuvarande diskrimineringsombudsmannen driver endast fall som kan bli prejudicerande rättsligt.
När det gäller fackliga medlemmar ska facket i första hand driva ärendena, men även från fackligt håll drivs i dag få diskrimineringsfall till domstol. Ullika Dahlén menar att en förklaring till det är att många av de fall som hamnar hos facket blir lösta i ett tidigare skede.
