Biståndet ökar med miljarder
Nya pengar tillförs och mindre av biståndet räknas av för asylmottagandet, uppger regeringen inför att höstbudgeten ska presenteras.
Afghanska flyktingar i Peshawar, Pakistan, får hjälp av FN. Mer svenska biståndspengar ska gå till FN:s flyktingorganisationen UNHCR, världslivsmedelsprogrammet WFP och UNRWA som hjälper palestinska flytktingar.
Den största biståndsbudgeten någonsin kallar miljöpartiets Isabella Lövin, minister för internationell utvecklingssamarbete, höstens satsning.
I höstbudgeten tillförs biståndet 500 miljoner kronor, vilket innebär att biståndet ökar från 0,99 procent till 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst.
Biståndet kommer även att få mer pengar att röra sig med eftersom avräkningen för asylmottagandet minskar. I och med att asylmottagandet har minskat så räknas kostnaderna för detta ned från dagens 8,1 miljarder kronor till 2,8 miljarder kronor 2018, skriver Isabella Lövin på Dagens Nyheters debattsida.
Den ökade budgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Regeringen uppger att den ökade biståndsramen främst ska gå till:
• Humanitära kriser.
• Bistånd till länder i konfliktsituationer.
• Stödja organisationer som ägnar sig åt fattigdomsbekämpning.
• Skapa strategier för en ekonomisk, social, miljömässigt hållbar utveckling.
• Skapa hållbar fred och värna mänskliga rättigheter och stärka demokratin.
• Stöd till FN:s Agenda 2030 och civilsamhället.
