LO allt rikare på förvaltning av kapital

Skilda världar. Arbetet har granskat LO:s ekonomiska utveckling under 2000-talet och genomgången visar att det finns två olika verkligheter. I den ena världen skiner solen, i den andra är det regn.

Över den fackliga verksamheten vilar ett ihärdigt lågtryck. Resultatsiffrorna är röda.

Det genomsnittliga årliga underskottet uppgår till knappa 80 miljoner kronor, men på senare år har det gått lite bättre. 2016 var förlusten bara 56 miljoner kronor.

LO-koncernens samlade förmögenhet (i miljarder kronor)

Underskotten lever kvar trots att den fackliga verksamheten har bantats påtagligt. Nära en fjärdedel av budgeten har skurits bort, och var tredje anställd har försvunnit sedan början på 2000-talet.

Bakom den svaga utvecklingen ligger faktumet att de fackliga intäkterna är betydligt lägre än vad de var för femton år sedan.

Pengarna från den enskilt största intäktskällan – avgifterna för medlemsförbunden – är 100 miljoner kronor lägre än för femton år sedan, om den allmänna prisutvecklingen tas med i beräkningen.

Sedan påverkar det givetvis att vi haft minskande medlemsantal

– I början på 1990-talet valde LO-kongressen att låsa avgiften per medlem från förbunden. Så det var samma nominella belopp ända fram till 2009. Det ledde till en urholkning av intäkterna. Sedan påverkar det givetvis att vi haft minskande medlemsantal, säger Kjell Ahlberg, LO:s tidigare ekonomichef som sedan en tid är VD för LO:s bolag Bantorget Förvaltning och Bantorget Finans.

Arbetets genomgång visar att sedan frysningen av förbundsavgifterna slopades har också kurvan över dessa medlemsavgifter slutat att falla och planat ut.

Men Kjell Ahlberg vill inte kalla det gamla beslutet om frysning för ett misstag.

– Från mitt perspektiv som ekonomichef var det givetvis besvärande, eftersom det i praktiken innebar årliga besparingsbeting. I samband med att vi tog bort låsningen så gjorde vi prioriteringar och valde att plocka bort sådant som var mer perifert, såsom pengar till högskolestudier och liknande, säger Kjell Ahlberg.

Facklig verksamhet och kapitalintäkter i miljoner kronor

Han beskriver omstruktureringen som organisationen gjorde år 2008 som en ”downsizing”, en bantning. Men han hävdar att omfattande nedskärningar i kostnaderna för den fackliga verksamheten och färre anställda inte drabbat LO:s arbete och servicen som erbjuds.

– Jag tror att vi jobbar effektivare idag och lägger mindre tid på delar som inte är värdeskapande, Jag tror inte att det påverkat den fackliga servicen negativt, säger Kjell Ahlberg.

Anledningen till att LO kan fortsätta att redovisa återkommande förluster i den fackliga verksamheten är att det råder högtryck i en annan del av organisationens ekonomi – förvaltningen av kapitalet.

Jag tror att vi jobbar effektivare idag och lägger mindre tid på delar som inte är värdeskapande

Organisationens förmögenhet är större än någonsin och dessa tillgångar ger en årlig ekonomisk injektion på i genomsnitt 120 miljoner kronor. Så i praktiken subventioneras LO:s fackliga verksamhet av inkomster från fastighetsinnehav och värdepapperstillgångar.

Den ordningen påverkar också hur LO förvaltar sina tillgångar. En större del av organisationens kapital är numera investerat i fastigheter, i stället för fonder och obligationer.

– Ombalanseringen av portföljen grundar sig huvudsakligen på det strategiska valet att inrikta oss på tillgångar som ger direktavkastning. Så vi har tillgångar som gör det, vilket i sin tur bidrar till att finansiera den fackliga verksamheten, säger Kjell Ahlberg.

Den uppmärksammade satsningen på hyresbostäder som LO och flera medlemsförbund gjort genom dotterbolaget Bantorget Hyresbostäder är ett uttryck för det.

– Det är en bra investering med två motiv. Den ger både direktavkastning som behövs för den fackliga verksamheten och bidrar till ökat bostadsbyggande, säger Kjell Ahlberg.

Det är viktigt att de fackliga intäkterna betalar för merparten av den fackliga verksamheten

Han medger att det finns risker med vikande medlemsantal och en facklig verksamhet som hålls under armarna av andra intäkter.

– Det är viktigt att de fackliga intäkterna betalar för merparten av den fackliga verksamheten. Vi vill inte bli en organisation som bara har kapital och inga medlemmar, säger Kjell Ahlberg.

Ekonomichefen poängterar också att det finns tydliga gränser för upplägget. I början av 2000-talet hamnade organisationen i ett läge då underskottet från den fackliga verksamheten var så stort att det inte gick att täcka utan att sälja av tillgångar, och därigenom minska kapitalet.

– Vi måste ha tillräckligt kapital för att finansiera verksamheten, utan att dra ner på kapitalet. Om du hela tiden tär på bankboken hamnar du till slut i en situation, då du inte har några pengar kvar och ingen avkastning heller, säger Kjell Ahlberg.