– Jag tittar ut över staden från min balkong och det är som ett fotografi. Ingenting rör sig, säger Raúl Freites.
Det som ska väljas i det ekonomiskt sargade och oroliga Venezuela är en ny författningsförsamling, ett superorgan med 545 ledamöter som ska ha rätt att skriva om grundlagen efter regeringens önskemål.

Raúl Freites, 50, som bor i Caracas har inte röstat. Han vittnar om att det har varit mycket lite människor i vallokalerna under dagen och att det nu är helt stilla i staden, som annars är full av liv och rörelse en söndagskväll.

– Vi väntar på att valmyndigheten ska gå ut och ljuga för oss. Om de säger att mer än 1,5 miljoner människor har röstat så ljuger de. Om de säger sanningen skulle vi bli mycket förvånade, sade Freites, när TT nådde honom strax efter att vallokalerna stängt.

– Alla vet, de fattigaste och de rikaste, att en ny författningsförsamling inte är lösningen.

Hur många som röstade är en nyckelfråga för att bedöma valets legitimitet. Enligt officiella siffror från Venezuela var valdeltagandet 41,5 procent, skriver nyhetsbyrån AFP, vilket innebär drygt 8 miljoner personer.

– Det är det största röstdeltagandet som den här revolutionen haft i sin 18-åriga historia, sade presidenten i ett tal enligt AFP, och refererade till det år som hans föregångare Hugo Chávez kom till makten.

Det är oklart om dessa siffror stämmer. Vid en vallokal i östra Caracas var det timslånga köer, enligt AP:s utsända. Men enligt nyhetsbyrån var det praktiskt taget tomt eller enbart några hundra röstande vid dussintals andra vallokaler. Oppositionen har bedömt valdeltagandet till mellan två och tre miljoner personer, medan ett oberoende analysföretag uppskattar deltagandet till 3,6 miljoner, enligt AP.

Valet sker på regeringens villkor och oppositionen, som har majoritet i landets parlament, vägrar att delta.

Raúl Freites oroar sig för hur människor kommer att reagera.

– Efter att de har gått ut med resultatet så kommer det att bli mycket stökigt och sammandrabbningar.

Tvåbarnspappan har tidigare haft funderingar på att lämna sitt hemland och känner rädsla inför framtiden.

– Det är en stor osäkerhet och oro. Inte bara för mig men för mina barn. Jag vet inte om de kommer att ha en skola att gå till om en vecka. Om mitt barn blir sjukt i kväll så vet jag inte om jag kan få tag på medicin eller mat, det är mycket svårt. Vi köper allt på den svarta marknaden. Men hur länge kan vi ha det så här? På den svarta marknaden är det mycket dyrt. Jag har mycket ångest över situationen.

Internationella fördömanden av valet hörs från många håll. Det amerikanska utrikesdepartementets talesperson Heather Nauert utlovar snabba åtgärder, skriver AFP.

”Vi kommer att agera kraftfullt och snabbt mot de som står bakom skapandet av ett allt mer auktoritärt Venezuela, inklusive de som deltar i författningsförsamlingen efter dagens felaktiga val”, står det i ett uttalande.

USA överväger sanktioner som ska slå mot Venezuelas viktiga oljeindustri, enligt nyhetsbyrån Reuters. Sanktionerna kan meddelas redan på måndagen.

Maduro gick före valet ut med ett påbud om att protester var förbjudna under valdagen, men det har inte stoppat våldsamheter på gatorna i flera städer.

Tio personer har mist livet under sammandrabbningar på söndagen, varav två minderåriga, rapporterar AFP med hänvisning till åklagarmyndigheten i Venezuela. En 13-åring och en 17-åring sköts till döds, båda i delstaten Tachira på gränsen mot Colombia. En militär har också skjutits ihjäl i sammandrabbningar i samma region.

 

 

Krisen i Venezuela

Våldsvågen med upplopp och kraftiga protester i Venezuela har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens ekonomiska politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa en slags ny konstituerande församling — ett nytt superorgan som ska bestå av 545 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen.