Att tekniken inte fungerar är ett återkommande klagomål i undersökningen, där 556 DIK-medlemmar har svarat. Det tar tid, skapar stress och många upplever att det är svårt att få hjälp från supportavdelning och att få den återkommande utbildning de behöver. Många hittar på egna lösningar för att komma runt problemen, som att använda gratisprogram på sin privata dator för att lösa arbetsuppgifter.

Det är bara hälften av de svarande som anser att de har inflytande över vilka digitala hjälpmedel som införs på arbetet. Bland chefer ser det lite bättre ut, ungefär sex av tio tycker att de kan påverka valet av hjälpmedel.

De som har haft inflytande är dock väsentligen mer nöjda med sina arbetsverktyg. 62 procent tycker att de är tidseffektiva, jämfört med 49 procent av alla svarande.

Datoriseringen och användandet av mobiltelefoni har gjort att många kan arbeta var och när som helst. Detta ger både fördelar och nackdelar: Å ena sidan kan man distansarbeta och slippa pendlingsresor, något som sex av tio skulle vilja göra mer. Å andra sidan finns det en press att vara tillgänglig även utanför arbetstid. Sex procent har uttalade krav på att vara tillgängliga när de är lediga, arton procent känner outtalade krav på det. Men även bland dem som inte känner sådana krav läser hälften mejl och svarar på jobbsamtal regelbundet. Ibland för att de känner att de inte presterat nog under arbetsdagen, ibland för att det upplevs ”stressigare att inte veta än att veta”.

DIK kräver nu att den digitala arbetsmiljön tas mer på allvar: Medarbetare och fack måste delta i valet av verktyg och IT-system, alla ska utbildas kontinuerligt och systemen måste utvärderas.

En tänkbar anledning till att arbetet med den digitala arbetsmiljön blir eftersatt syns också i undersökningen: Medan sju av tio DIK-medlemmar i undersökningen använder digitala hjälpmedel en stor del av sin arbetsdag (minst 80 procent av tiden) gäller det mindre än hälften av cheferna.