Utländsk bakgrund ger akademiker lägre lön

Studien jämför lönenivåerna hos fem olika grupper med utländsk bakgrund:

• Sverigefödda med en utlandsfödd förälder,
• Sverigefödda med två utlandsfödda föräldrar,
• invandrade från Norden,
• invandrade från övriga EU plus Nordamerika,
• invandrade från övriga världen.

Ju längre från Sverige dina rötter finns, desto lägre blir din lön.

Värst är läget för akademiker från världen utanför EU som arbetar i privat sektor. Där är snittlönen 85 procent av vad en genomsnittlig akademiker med svensk bakgrund har.

– De från övriga världen är den grupp som sticker ut mest, i alla sektorer och yrkesgrupper, säger Josefin Edström.

Inom landstingen däremot har personer med utländsk bakgrund genomgående högre snittlön än de med svensk bakgrund. Det förklaras dock av att de är överrepresenterade inom de mest välbetalda yrkena, som läkare och tandläkare.

Även delar av övriga löneskillnader kan förklaras med att akademikerna i en viss sektor har olika befattningar. Men det kan å andra sidan tyda på att det finns ett glastak som utlandsfödda slår i: De får inte möjlighet att göra karriär, även om de får jobb.

– Där gäller det att man måste ha bra kriterier för vem som ska få en viss position, så det inte blir ”fikabordskvalifikationer”, säger Josefin Edström.

Med det menar hon saker som att tala perfekt svenska, delta i snacket på arbetsplatsen och så vidare – sådant som uppskattas, men kanske inte egentligen behövs för att utföra jobbet.

Utöver glastak finns det också glasväggar, förklarar Josefin Edström: Utlandsfödda kommer inte in hos vissa arbetsgivare med högt löneläge. De har därför svårare att höja sin lön genom att byta arbetsgivare.

Bristande svenskkunskaper kan också förklara en del av skillnaderna, resonerar Saco i sin rapport. Att de som är födda i Norden har lättare att lära sig tillräcklig svenska skulle då förklara att de tjänar bättre än de som invandrar från mer avlägsna länder. Men det förklarar knappast varför personer från europeiska länder tjänar bättre än dem från övriga världen.

Men Saco ifrågasätter också om perfekt svenska alltid behöver vara ett krav när man anställer någon till en högre position: Eftersom högutbildade snabbt lär sig nya språk skulle svenskstudier ibland kunna vara en del av den kompetensutveckling man planerar för sin nyanställda.

– När det gäller legitimationsyrken inom vård och omsorg måste språkkraven vara höga, säger Josefin Edström. Det är en fråga om patientsäkerhet. Men för många tjänster som ekonom, ingenjör, inom IT till exempel är kanske andra kvalifikationer viktigare.

Både facken och arbetsgivarna måste bli bättre på de här frågorna, säger Josefin Edström:

– Saco borde till exempel marknadsföra sin tjänst Saco Lönesök bättre, där man kan jämföra sin lön med andra i samma yrke. Här ska ju var och en förhandla om sin lön, det är inte alla som är vana vid det.

Och så måste fack och arbetsgivare tillsammans sätta upp lämpliga kriterier för anställning och lönesättning. Och inte minst se till att de följs, påpekar Josefin Edström.