Liknande utspel och allehanda försök att påverka lär bli vardagsmat under diskussionerna om brexit.

EU-parlamentet säger nej till en uppgörelse om Storbritanniens utträde ur EU om inte britterna erbjuder bättre villkor för de EU-medborgare som vill bo kvar i landet.

”Om det här implementeras kastas en mörk skugga av oklarhet och osäkerhet över miljontals européers liv”, skriver några av de tyngsta gruppledarna i EU-parlamentet i ett debattinlägg som på måndagen publicerades i en rad europeiska tidningar, däribland brittiska The Guardian och svenska Dagens Nyheter.

Undertecknarna har nästan 80 procent av parlamentets ledamöter bakom sig. De kallar förhandlingsförslaget om framtida rättigheter som Storbritannien nyligen lade fram för en ”kalldusch” som skapar ett ”andra klassens medborgarskap”.

Parlamentsföreträdarnas tolkning är att det brittiska förslaget bland annat innebär att EU-medborgare inte kommer att få rösta i brittiska lokalval, att krav om en minimiinkomst kommer att läggas på framtida familjemedlemmar och att byråkratin för att få stanna väntas bli omfattande.

EU-parlamentet tolkar Storbritanniens förslag som att EU-medborgare inte kommer att få rösta i brittiska lokalval. Foto: Fredrik Persson Bild: Fredrik Persson

EU-minister Ann Linde (S) håller delvis med om EU-parlamentets oro, även om hon anser att vissa av parlamentets tolkningar är ”ganska hårda”.

–  Det verkar som EP tolkar det som att även de EU-medborgare som bor där nu skulle få status som tredjelandsmedborgare — och så tolkar inte vi det brittiska förslaget, säger Linde till TT.

Förhandlingsrunda nummer två om brexit inleds nästa vecka. Ann Linde räknar med att diskussionerna kommer att omgärdas av allehanda utspel och inlägg från olika håll — inte minst från de grupper och instanser som inte direkt sitter med vid förhandlingsbordet.

– Nästa område gäller ju hur mycket Storbritannien kommer att betala. Och jag kan ju gissa att det kommer att komma oerhört stora påtryckningar från intressegrupper i Storbritannien och för den delen också i EU. Det är nog så här det kommer att se ut under resten av förhandlingsperioden, gissar EU-ministern.

– Sedan är det ju en förhandling. Det är ju inte så att EU kommer att få 100 procent eller britterna få 100 procent, säger Ann Linde till TT.

Wiktor Nummelin/TT

Förhandlingarna om brexit

En första formell förhandling om Storbritanniens kommande utträde ur EU hölls i Bryssel den 19 juni. Då enades man bland annat om en tidsplan för kommande förhandlingsrundor och i vilken ordning diskussionerna ska föras. EU representeras av sin chefsförhandlare Michel Barnier och Storbritannien av särskilde brexitministern David Davis. Nästa runda inleds den 17 juli.

Tre inledande arbetsgrupper har skapats: om medborgarnas rättigheter, den ekonomiska uppgörelsen och "övriga separationsfrågor". En dialog om Irland/Nordirland har samtidigt dragits igång.

Storbritannien lade den 26 juni fram sina förslag om framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien. "Väldigt rättvist", är vad premiärminister Theresa May anser om att ge en särskilt sorts uppehållstillstånd till personer som bott minst fem år i landet. "Uppfyller inte våra förväntningar och riskerar att försämra situationen", kontrade dock EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk.

Fakta: EU-parlamentet om brexit

EU-parlamentet sitter inte med vid EU:s brexitförhandlingar med Storbritannien, men kommer enligt de regler som fastslagits att hållas "nära och regelbundet informerat".

Parlamentets representanter får delta i de förmöten med medlemsländernas topptjänstemän som EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ska hålla inför varje EU-toppmöte under förhandlingarna.

När — och om — ett avtal om Storbritanniens utträde är klart måste det dessutom godkännas av EU-parlamentet.

Guy Verhofstadt, gruppledare för liberala Alde och tidigare premiärminister i Belgien, är högst ansvarig för EU-parlamentets behandling av brexit. Under sig har Verhofstadt en styrgrupp med representanter för en majoritet av parlamentets partigrupper.