Medicinsk åldersbedömning – ett bålverk för opinionen
Uppenbart att nyttan med de medicinska åldersbedömningarna måste ifrågasättas, skriver Martin Klepke.
Rättsmedicinalverkets fullsatta seminarium i Almedalen om medicinsk åldersbedömning lämnade nog ingen övertygad.
Bäst benämning på seminariet är ”förvirrande”. Och på den akuta frågan om tillförlitlighet och rättssäkerhet blir nog svaret en obeslutsam axelryckning.
När verkets experter säger att de baserar sin rättssäkerhet på ”all vedertagen forskning” men samtidigt slår fast att forskningen hela tiden utvecklas och visar nya fakta som kan påverka resultaten känner ingen vän av rättssäkerhet sig övertygad.
”Vi bevakar detta. Kommer nya studier kan vi skruva på sannolikheten. Och vi kanske också byter metod om det kommer nya studier”, som Elias Palm, rättsläkare och avdelningschef på Rättsmedicinalverket uttryckte det.
Inte heller känns det särskilt rättssäkert när han säger att i andra grupper av unga män är felmarginalen tydlig men inte i den här gruppen, för i den här gruppen vet ju ingen ungdomarnas riktiga ålder.
Det känns som ett cirkelresonemang.
För att ta reda på ungdomarnas faktiska ålder gör läkarna alltså en medicinsk åldersbedömning. Men de vet ingenting om felmarginalen eftersom de inte vet ungdomarnas faktiska ålder – vilket ju var syftet med den medicinska åldersbedömningen att ta reda på.
Någonstans här började nog den siste med adekvat rättspatos tvivla.
Eller vänta, det kom ett ytterligare steg: mognadsgraden av de båda kroppsdelar som studeras, visdomständer och knäleder, påverkas av vilka socioekonomiska förhållanden var och en växer upp under.
Och dessa förhållanden vet man ingenting om för de asylsökande och dessa vägs heller inte in.
Och det hela blev inte bättre när Ann Lemne, Utvecklingschef på Rättsmedicinalverket, förklarade att regeringens uppdraget till verket visserligen var att skapa rättssäkra medicinska åldersbedömningar men att det var ”mycket viktigt för regeringen” att uppdraget skulle utvecklas ”omedelbart och skyndsamt”.
Hennes ord kändes mest som en omskrivning av begreppet ”hafsverk”.
Till Rättsmedicinalverkets försvar ska dock sägas att de aldrig uttalar sig om någon exakt ålder utan endast om hur stor sannolikhet det är att en person är i en viss ålder.
Det ska också tilläggas att Migrationsverket bara begär medicinsk åldersbedömning för de ungdomar som de är tveksamma om. Den absolut största gruppen unga asylsökande får sin ålder bestämd utan några medicinska studier.
Slutligen måste nämnas att när åldersbedömning avgörs är den medicinska åldersbedömningen bara en av flera faktorer som vägs samman i utlåtandet.
Med dessa brasklappar, hängslen och livremmar kanske man inte våldför sig inte så mycket på rättssäkerheten. Men det är uppenbart att nyttan med de medicinska åldersbedömningarna måste ifrågasättas.
De framstår mest som ett bålverk som regeringen och en otålig Allians tänt för media och opinion att dansa runt, ett bålverk som inte alls vilar på någon gedigen vetenskaplig och rättssäker grund.