Inkomstklyftorna blir allt större. Det visar SCB:s årliga inkomstrapport som släpptes på torsdagen och sträcker sig fram till 2015.

I rapporten framgår att vi blir allt rikare. Sedan 1991 har hushållens ekonomiska standard, alltså vår inkomst omräknat till nutida penningvärde, stigit med 58 procent.

Men samtidigt som alla grupper ökat sina inkomster finns det stora skillnader i ökningen mellan de rikaste och de fattigaste.

2015 hade exempelvis den hundradel av befolkningen med högst inkomster 8,3 procent av den totala inkomsten i Sverige. Det kan jämföras med 7,3 procent året innan och 4,6 procent år 1991.

Samtidigt ökar båda de grupper som SCB menar har låg, respektive hög ekonomisk standard (se faktaruta).

De med låg ekonomisk standard har fördubblat sin procentuella andel sedan 1991, från 7,3 procent till 14,8 procent 2015. De med hög ekonomisk standard har också blivit mer än dubbelt så många, från 3,5 procent 1991 till 7,2 procent 2015.

Rapporten slår också fast att kvinnors inkomster har ökat mer än för männen under de senaste åren, men att ojämlikheten fortfarande kvarstår. Sedan 2000 har kvinnors löner, omvandlade till nutida penningvärde, ökat med 34 procent, jämfört med 25 procent för männen. Men fortfarande var kvinnornas medianinkomst bara 82 procent av männens år 2015.

 

Hög och låg ekonomisk standard

Med "låg ekonomisk standard" avses de personer som har en inkomst efter skatt som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Det handlar alltså inte om faktiska inkomster utan är bara en jämförelse med de övriga i samhället.

På samma sätt definieras "hög ekonomisk standard" som de som har mer än dubbelt så hög inkomst jämfört med medianen för samtliga.

Gruppen med låg ekonomisk standard har alltså fått högre inkomst under åren, men tappat mark jämfört med de övriga i samhället.