Saco har granskat sjukskrivningsstatistik från Försäkringskassan för olika utbildningsgrupper mellan 1994 och 2013. Och det är kvinnliga akademiker som har råkat mest illa ut.

De kvinnor som studerat tre år eller mer på högskola står för den i särklass största procentuella ökningen av sjukskrivningar – nästan 70 procent. De kvinnor med enbart gymnasieutbildning har under samma period ökat sina sjukskrivningar med 50 procent, dock med betydligt större antal sjukskrivningar än akademikerna eftersom gruppen i sin helhet är mycket större.

Att siffrorna i rapporten är omkring fyra år gamla förklarar välfärdsekonomen Thomas Andrén, som skrivit rapporten, med att det tog tid mellan beställningen och att rapporten författades. Men han menar fortfarande att resultaten och slutsatserna är giltiga.

Enligt honom finns inga siffror specifikt för utbildningsnivåer tillgängliga för senare år. Men sjukskrivningarna, och andelen som består av psykiskt ohälsa, har fortsatt öka fram till 2016.

– Det vi ser är att organisationerna blir mer slimmade och att många har väldigt ansträngda arbetssituationer. Stressen på arbetet har därmed ökat. Särskilt graverande är hur kvinnor råkar illa ut, säger Thomas Andrén.

Enligt rapporten finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och ökningstakten av sjukfrånvaron. Ju högre utbildning, desto mer ökar frånvaron. Störst ökning är det för kvinnliga akademiker. Det är fem gånger vanligare för kvinnliga akademiker än manliga att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med manliga.

Stress står för hälften av diagnoserna som är kopplade till psykisk ohälsa hos kvinnliga akademiker. Det är också den diagnos som ökar mest.