Fackligt aktiva mördades i elva länder förra året och i 59 länder runt om i världen har det skett hot, fysiska attacker eller mord arbetstagarrepresentanter, visar en rapport från världsfacket IFS som Arbetet Global skrev om tidigare denna vecka.

Värst är utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika där kränkningarna av mänskliga rättigheter varit omfattande det senaste året.

– Konflikten mellan arbete och kapital har blivit allt intensivare, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

I veckan deltog han i ett lunchseminarium om kränkningar av fackliga rättigheter.

Han är övertygad om att det finns en nära koppling mellan våld mot fackliga och det ekonomiska och politiska situationen.

– Vi har fått mindre resurser att fördela de senaste åren och det tror jag har lett till fler konflikter, säger han och tar arabiska våren som ett exempel.

Hög arbetslöshet var en bidragande orsak till den folkliga resning som skedde i Nordafrika och Mellanöstern 2011.

Ekonomer som studerar inkomstskillnader kan ibland komma till olika slutsatser som vid en första anblick kan verka motstridiga.

Det går dock att samtidigt hävda att de ekonomiska klyftorna i världen både ökar och minskar. Det beror på vilken utgångspunkt du använder vid en jämförelse.

Den som över tid jämför tillgångarna för samtliga människor på Jorden ser att trenden är ett minskat gap, eftersom den globala fattigdomen minskar. I början av 2000-talet var nästan en tredjedel av världens befolkning riktigt fattiga och tjänade mindre än 2 dollar per dag.

Nu är det färre än 15 procent av jordens befolkning som har så låga inkomster och den globala medelklassen växer. Framförallt beror detta hopp på en snabb ekonomisk utveckling i två av världens mest folkrika länder; Kina och Indien.

Den som istället väljer att titta på inkomstgapen i enskilda länder ser en annan bild. Inom länderna, som till exempel Sverige, så ökar gapet vilket är tydligt för de enskilda löntagarna.

Båda bilderna är korrekta men LO-ekonomen Ola Pettersson hävdar att det är den växande klyften inom enskilda länder som leder till att konflikterna blir fler. Han ser dock även andra förklaringar till ett ökat våld mot fackliga.

– Facken kan vara ett hot mot maktstrukturer eftersom de syftar att nå en annan fördelning av resurser. Det brukar inte ske utan konflikter, säger Ola Pettersson. I Turkiet, Iran och Egypten används kränkningar ofta som en metod för att försvara sin politiska makt.

Statssekreterare Ulrika Modéer, som jobbar för internationella utvecklingsministern Isabella Lövin, säger sig se samma oroande trend med ökande attacker mot fackliga.

– Organisering utmanas med begränsande lagstiftning, säger hon och tillägger att biståndsmyndigheten Sida fått i uppdrag att se vad som kan göras för att komma åt problemet.

Ett verktyg för det är, enligt henne, statsminister Stefan Löfvens initiativ ”Global deal” – som går ut på att skapa en social dialog mellan företag, fack och stater. Förslaget som lanserats i FN kan sägas vara ett försök att införa en svensk kollektivavtalsmodell på global nivå, läs mer här.

– Vi har en unik erfarenhet av konfliktlösning men också bidragit till ekonomisk tillväxt, säger Ulrika Modéer.

Även om ett antal svenska storföretag – som Scania och H&M – backar förslaget så har det än så länge gått trögt med att få med näringslivet på initiativet om en Global deal.

– Jag önskar att flera stora svenska företag tog sitt ansvar. De kan ha en bra dialog här i Sverige men förvandlas till en helt annan typ av företag då det kommer utomlands, säger Marina Åman, andra vice ordförande på Unionen.