Vi lever i dag i en orolig omvärld. Det som vi i Sverige upplever är tyvärr bara en bråkdel av det våra medmänniskor i andra delar av världen varje dag får uppleva.

En lugn dag är en lycka i krigets Syrien, men när bomben briserar på Kabuls gator eller en arena i Manchester finner bombens tryckvåg inga nationsgränser. Dessa gränser blir blott tankekonstruktioner.

Vår oroliga värld har inte skapats ur ett vakuum, den har vi skapat tillsammans. Mellanöstern har förvandlats till den konflikthärd som demonstranterna mot Irakkriget 2003 redan då varnade för.

Mellanöstern har med sina diktaturer hållit kolonialismens fördärv stången, men när stabiliteten fallit har underliggande konflikter släppts lösa.

Den 31 maj 2017 utlöstes en bomb i centrala Kabul som dödade 80 personer och skadade 350. Till samma Kabul tvångsutvisar vi våra flyktingar, samtidigt som andra länder valt att stoppa sina utvisningar. Morgan Johansson, socialdemokratisk migrationsminister, hänvisar till att det är upp till ansvariga myndigheter att göra individuella bedömningar kring vilka som ska utvisas. Att det skulle vara en individuell bedömning att utvisas eller inte till en potentiellt säker död är helt orimligt, och frågan går inte att avpolitisera på det sättet. Vi kan inte fortsätta blunda för konsekvenserna.

Vi i SSU Stockholm kräver att de tillfälliga lagarna upphör och att permanenta uppehållstillstånd ska vara praxis. Som en akut åtgärd måste alla ensamkommande barn och unga få amnesti. Rättsäkerheten i bedömningen av deras rätt att stanna är under all kritik och situationen har blivit ohållbar med ett växande antal fall av självmord i samma grupp.

Rätten att förenas med sin familj måste återinföras. Det är helt orimligt att man inte ska få rätt att återförenas med sina nära när man flytt från en orolig plats, där dessa förmodligen fortfarande befinner sig. Att inte tillåta familjeåterförening drabbar främst kvinnor och barn och rimmar illa med en regering som kallar sig feministisk.

De människor som i dag flyr för sina liv till Europa undan fascistiska religiösa sekter, skoningslösa statsapparater eller amerikanska drönarattacker, alla dessa människor kommer från platser eller områden som först koloniserats av västländer, härjats av invasionskrig och som sedan lämnats åt sitt öde i ett totalt kaos vi själva inte kan eller skulle våga förstå oss på.

Det är inte bara som medmänniskor vi är skyldiga att låta dessa människor komma till och stanna i våra länder. Det är vår plikt endast för den skuld vi själva bär för hur situationen har utvecklat sig i världen.

SSU Stockholm