”Hur kunde det bli så uselt?”
STRASBOURG. EU-parlamentet har i dag röstat om hur medlemsländerna ska minska sina utsläpp till år 2030 inom bland annat jordbruk- och transportsektorn. Fördelningen mellan länderna får hård kritik från Moderaterna.
– Genom att Sverige gör mer låter man fler länder göra mindre. Hur kunde det bli så uselt?, säger EU-ledamoten Christofer Fjellner.
EU har sedan tidigare slagit fast att utsläppen från jordbruk- och transportsektorn, byggindustrin liksom avfallshantering ska minska med 30 procent fram till 2030 jämfört med 2005.
Hur mycket varje enskilt medlemsland ska minska sina utsläpp med varierar däremot kraftigt.
Medan Sverige ska minska utsläppen med 40 procent behöver Bulgarien inte göra något alls och Rumänien endast minska sina utsläpp med 2 procent, enligt det förslag som röstades igenom i parlamentet på onsdagen.
– Man har använt BNP som fördelningsnyckel, men det stämmer inte helt ut. Både Sverige och Luxemburg ska minska sina utsläpp med 40 procent, men Luxemburg har ju högre BNP än Sverige, säger Christofer Fjellner (M).
Han, och övriga svenska moderater i EU-parlamentet, röstade nej till förslaget om fördelningen mellan medlemsländerna.
Christofer Fjellner är mycket upprörd över regeringens förarbete som ledde fram till att Sveriges andel av minskade utsläpp blev så hög.
– Regeringen förhandlade bort sig fullständigt. Genom att Sverige gör mer låter man fler länder göra mindre. En ansvarsfull miljöminister skulle åka hit ner till EU och säga att Sverige inte ska göra något för att minska utsläppen, säger Christofer Fjellner.
För fler globala nyheter – följ oss på Facebook
Han menar att EU nu får lita på medlemsländernas goda vilja att överbevisa sig själva gällande klimatpåverkan kommande 13 år.
– Det är orimligt att andra länder ska kunna åka snålskjuts på våra ambitioner och de insatser vi gjort för klimatet. Särskilt som klimatinsatser i Sverige är dyrare än i de flesta andra länder eftersom vi ligger så långt fram. Det enda regeringen lyckats med är att se till att Sverige får ta en större del av notan.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, har sedan tidigare också riktat kritik mot fördelningen mellan EU:s medlemsländer.
”Att EU:s 28 medlemsländer har olika möjligheter att gå snabbt fram är självklart, men att utsläppen tillåts öka i vissa länder är helt oacceptabelt”, skriver hon i en debattartikel.
Eva Svedling, statssekreterare hos klimatminister Isabella Lövin, slår bort kritiken från Moderaterna.
”Fjellner agerar oansvarigt och har uppenbarligen missuppfattat Parisavtalet. Alla länder behöver stärka sina åtaganden; Sverige kan och ska gå före. Det finns en bred enighet om det i Sverige”, skriver hon till Arbetet Global i ett mejl.
Hon fortsätter:
”Det ledarskap som Sverige visar nu kommer vara oerhört viktigt för att genomföra målen från Paris”.
Efter onsdagens omröstning väntar förhandlingar i ministerrådet, vilket ser ut att dröja till efter sommaren. När ministerrådet har en enad position kring utsläppen kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet inledas.
Här är EU-länderna som ska minska sina utsläpp mest till 2030:
Sverige – 40 procent
Luxemburg – 40 procent
Danmark – 39 procent
Finland – 39 procent
Tyskland – 38 procent
Och här är länderna som ska minska utsläppen minst:
Bulgarien – 0 procent
Rumänien – 2 procent
Lettland – 6 procent
Ungern – 7 procent
Polen – 7 procent