Mexiko
Mexikos relation till USA fortsätter att påverka såväl ekonomin som den interna debatten. Trots motgångar i kongressen står Donald Trump fast vid vallöftet att bygga en mur längs gränsen.

För María Ángel Herrera Delgado är muren redan ett faktum. Hon har rest över 230 mil till mexikanska Tijuana för att kunna stå intill de höga metallpålarna vars mellanrum täcks av ett nät.

– Vi kan inte ens röra vid varandra, eller se varandra ordentligt, säger hon.
På andra sidan står hennes son Fabián Hernández Herrera. Det är 13 år sedan de senast kunde krama om varandra.

Mexikanskan María Ángel Herrera Delgado har rest 230 mil för att kunna se sin son på andra sidan stängslet där hennes son står på amerikansk mark. Foto: Åsa Welander.

Trump vill bygga en ogenomtränglig mur som ska täcka en större del av den 3000 kilometer långa gränsen. Men Fabián Hernández Herrera är övertygad om att en mur inte kan stoppa migrationen.

– Jag blir förbannad för att istället för att göra saker bättre vill Trump göra dem sämre. Det gör mig varken ledsen eller orolig, men det gör mig förbannad, säger han.

Även tonen från den mexikanska regeringen har den senaste tiden blivit hårdare. Utrikesminister Luis Vide-garay var nyligen tydlig med att han ser byggandet av en mur som en fientlig handling och att Mexiko inte kommer att bidra med en endaste peso.

Mer än någonting annat ses muren som en förolämpning. Hoten om att eventuellt skrota frihandelsavtalet Nafta skapar en helt annan oro och har redan påverkat den mexikanska ekonomin, som i år spås växa med endast 1,7 procent. Bland annat bilindustrin har drabbats av inställda investeringar sedan Trump valdes till USA:s president.

Samma bransch har tidigare varit delaktig i kränkningar av de fackliga rättigheterna, något som enligt världsfacket IFS sker systematiskt i Mexiko.

Bland annat har strejker förbjudits och arbetare blivit av med jobbet efter att ha engagerat sig fackligt. Samtidigt vet många inte ens om de tillhör något fack, och kollektivavtal som är fördelaktiga för företagen kan förhandlas fram utan de anställdas vetskap.

Kraftiga höjningar av bensinpriset har lett till protester, men den svaga peson har också bidragit till ökad export under 2017. Arbetslösheten är 4,3 procent liksom i resten av Latinamerika arbetar en stor del av befolkningen i den informella sektorn.

 

 

Venezuela
Den djupa ekonomiska krisen i Venezuela blir bara värre. Landet har världens högsta inflation, över 700 procent, och ekonomin backade förra året med 18 procent. Det är brist på praktiskt taget allt, från mat till mediciner, vilket har gjort människor desperata.

I april exploderade situationen. Sedan dess har närmare 50 personer dödats och över 700 skadats i samband med regeringskritiska demonstrationer.

President Nicolás Maduros allt mer auktoritära styre har förlamat den oppositionsledda kongressen och gett honom själv större makt. Dekretet från första maj om att kalla till en alternativ lagstiftande församling med mandat att skriva om grundlagen möttes av stark kritik.

Arbetares rättigheter kränks regelbundet och har i flera fall satts ur spel i och med krisen.

Fackliga krav har rests på att chefen för det statliga oljebolaget Pdvsa, som utreds för korruption, ska avsättas.

Arbetslösheten uppskattas av Internationella valutafonden förra året ha uppgått till 21 procent och lönerna har stagnerat i förhållande till de extrema prishöjningarna.

 

 

Brasilien 
Landet har varit i recession sedan 2015, vilket bland annat hänger ihop med sjunkande råvarupriser.

Arbetslösheten ligger på 11,3 procent och upprepade kränkningar av arbetares rättigheter förekommer enligt världsfacket IFS.

Sittande president Michel Temer har rekordlågt stöd och brottas med såväl politiska motgångar som upprepade korruptionsanklagelser. Försöket att reformera landets generösa pensionssystem ses av många som nödvändig, men har fått mothugg i kongressen.

I april meddelade landets tidigare president Luiz Inacio Lula da Silva att han är redo att ställa upp i nästa års presidentval, trots nya vittnen som kopplar honom till de allvarliga korruptionshärvorna runt det statliga oljebolaget Petrobras.

Över 100 höga politiker ingår i utredningen, varav fem tidigare presidenter. Majoriteten av dem som kan tänkas ställa upp i presidentvalet 2018 har kopplingar till skandalen och utgången är avgörande för bland annat Lulas möjligheter att ställa upp.

En en fällande dom i högre instans skulle diskvalificera honom.

 

 

Argentina
Den argentinska ekonomin kravlar sig fram och dras efter Venezuela med kontinentens högsta inflation på runt 40 procent.

Förra året backade ekonomin med 2,3 procent, arbetslösheten ligger på 8,5 procent och andelen fattiga har ökat under president Mauricio Macri.

Missnöjet med allt högre priser utan motsvarande löneökningar har lett till upprepade generalstrejker under 2017. Samtidigt har de fackliga rättigheterna varit under press.

Ledaren för utbildningsfacket i Buenos Aires-provinsen fick i början av året motta allvarliga dödshot och lärare har hotats med att få lönen indragen om de strejkar.
Myndigheterna föreslog också att frivilliga skulle gå in som strejkbrytare för att ersätta lärarna.

Mer än 30 år efter dess fall fortsätter diktaturen att riva upp nya sår.

Ett kontroversiellt beslut från Argentinas högsta domstol innebär att hundratals förövare dömda för folkrättsbrott nu kan komma att släppas i förtid, vilket har fått människorättsförsvarare att gå i taket och debatten om straffrihet att blossa upp på nytt.

Åsa Welander