Mari Pantsar på finska tankesmedjan Sitra. Foto: Erik Larsson

Finland är det första landet i världen som tagit fram en konkret plan för att nå nollvisionen för koldioxidutsläpp. Men för att nå målet krävs stora förändringar – inte minst av arbetsmarknaden.

Den 21 september förra året stakade Finland, som första landet i världen, ut en konkret plan för att reducera kolodioxidutläppen till noll.

– Det handlar till stor del minska svinnet och skapa effektivare användning av det vi har, sa Mari Pantsar, på den finska tankesmedjan Sitra på ett seminarium i Stockholm under måndagen som anordnades av Finlandsinstitutet och den svenska tankesmedjan Global utmaning.

Smartare transporter och ett skogsbruk som satsar på att förädla till dyrare varor i stället för att hugga ned många träd som möjligt, är några vägar till att minska utsläppen.

Andra förslag är att dela mer på resurserna, som privatbilar som ofta står parkerade.

För drygt två år sedan gjorde Sitra en utredning tillsammans med konsultfirma McKinsey som tyder på att en omställning till en cirkulär ekonomi kan bli lönsam och bidra till ett mervärde på 20 till 30 miljarder svenska kronor per år i Finland.

Att införa en cirkulär ekonomi där råvaror allt mer återvinns skulle, enligt Sitra, även leda till att 75 000 nya jobb skulle skapas i Finland fram till år 2025.

Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker för KD och en av två ordförande i den globala tankesmedjan Romklubben, är dock tveksam till uppskattningen om sysselsättningen.

– Ingen vet hur arbetsmarknaden kommer att se ut om 10-15 år, säger han men spår att det blir en stor utmaningar att förändra arbetsmarknaden.

– Jag tror att det kommer att bli mycket tuff omställning, men jag hör inte att politiker pratar om det i dag, fortsatte han.

Pia Björkbacka, på finska fackets centralorganisation (FFC), befarar även hon att en omställning till cirkulär ekonomi kan få stora effekter.

– Det är därför vi förespråkar ett system för livslångt lärande, sa hon.

Att minska slöseriet är enligt fler organisationer – EU-kommissionen, Romklubben, och McKinsey – en viktig väg framåt för att minska utsläppen.

I dag slängs mycket metall och plast i sopsäcken utan att återanvändas.

Flera ekonomer tvivlar men enligt Anders Wijkman så skulle mer återvinning och subventioner för reparationer få positiva konsekvenser.

– En sådan ekonomi leder självklart till fler jobbet, sa han.

Finland är kanske det land i världen som lanserat mest ambitiösa strategier för att göra en klimatomställning. Men även Sverige ligger långt fram då det kommer till planering.

Samtidigt är Finland i toppen och Sverige på fjärde plats då det kommer till resursanvändning per capita i EU.

Årlig omsättning av naturresurser i världen är åtta gånger större än vad den var för ett hundra år sedan och allt fler arter utrotas.

– Vi kan inte öka människans ekologiska fotavtryck hela tiden. Den ekonomiska modellen vi vägleds av växte fram på 1700-1800-talet då världen i stort sett var tom. Då var vi en miljard människor på en stor planet. Det kostade inget att utnyttja naturen då, säger Anders Wijkman.

– I dag lever vi en värld med åtta miljarder människor och betydligt större resursanvändning. Att inte ekonomerna tagit tag i den här frågan är fullständigt obegripligt.

Han fick medhåll av centerpartisten Ola Alterå som lett en svensk utredning för cirkulär ekonomi.

– Om den utveckling fortsätter kommer det inte att fungera. Det är det enda vi kan vara säkra på, sa han.

I Sverige finns det ett 40-tal försöksprojekt för cirkulär ekonomi, berättar han. Flera förslag har lanserat om att upplåta parkeringsplatser för bilpooler, förlänga garantitider för att tvinga fram mer hållbara produkter samt skatteavdrag för göra det lönsammare att reparera trasiga saker.